Klimaforandringene får nå veilobbyen i Sverige på banen. De er mer realister
en dagens pseudointellektuelle "modernister" men selvfølgelig som vanlig
bare opptatt av superkortsiktige egeninteresser.
For hva bringer klimaforandringene videre?
"- Om förändringarna inträffar redan nu har de kommit för tidigt. Då har vi
räknat fel, säger Sten Bergström." (Meteorolog)
Javel. Hva så? Føre var prinsippet er den eneste langsktige og fornuftige
politikk. Men det kommer aldri til å bli tatt i bruk under
markedsdiktaturet. Og siden radikale forandringer i det økonomiske systemet
har lange utsikter (for nå å si det forsiktig) går vi videre mot vekst i
katastrofene. Veiene forbedres - enda mer trafikk - enda mer drivhus. Det er
"den reelt eksisterende modernisering".
Karsten Johansen
http://www.dn.se/DNet/dyn/Crosslink.dyn/f,vadet.html/d,128/a,128991
Mer regn kräver bättre vägar
Nytt klimat. Infrastrukturen är inte dimensionerad för kraftig nederbörd.
Av Lars-Ingmar Karlsson
Många broar, vägtunnlar och järnvägsvallar är inte konstruerade för att
klara så kraftiga vattenflöden som vid sommarens översvämningar i Norrland.
De behöver byggas om och förstärkas, inte minst därför att sommar- och
höstregnen beräknas bli kraftigare i framtiden. Det anser experter på både
SMHI och Vattenfall.
- Om broar och vägtunnlar varit rätt dimensionerade skulle man ha sluppit en
del av kostnaderna för reparationerna efter översvämningarna, hävdar Urban
Norstedt, chef för dammsäkerhet på Vattenfall.
En av orsakerna till att broar och banvallar skadats är att dessa och
kraftbolagens vattenmagasin inte byggs efter samma säkerhetskrav. När
kraftbolagen konstruerar sina dammar räknar de med högsta tänkbara flöden.
Om dessa - statistiskt sett - så bara inträffar en gång på tusen eller
tiotusen år ska dammarnas skyddsbarriärer stå pall om människor riskerar
skadas.
- Man kan inte bara ta de gamla ritningarna och bygga en ny bro efter dem.
Man måste tänka om när man ska ersätta de broar som raserats i sommar, anser
Urban Norstedt. På Vägverket i Härnösand är vägdirektören Christer Agerback
medveten om att vägar och broar, både raserade och befintliga, kan vara för
klent byggda. - Vi kanske behöver utforma broar annorlunda och dimensionera
om vägtunnlar. Den diskussionen måste vi ta.
Det är just detta som kan hända: När SMHI gör modeller för hur
växthuseffekten kan förändra klimatet så kommer forskarna fram till att det
kommer att regna mer i norra Europa.
- I fjälltrakterna kan det bli 20-30 procent mer regn per år under de
närmaste 50-100 åren. Regnen kommer mer på sommaren och hösten och mönstret
blir mer oregelbundet än vad vi är vana vid, säger Sten Bergström,
forskningschef på SMHI. Ännu har i stort sett inget alls gjorts för att möta
hotet från växthuseffekten. Visserligen räknar SMHI i sina modeller med att
förändringarna kommer gradvis och under lång tid. Men de översvämningar som
varit de senaste tio åren kan vara en följd av den ökande växthuseffekten,
även om forskarna drar sig för att påstå det.
- Om förändringarna inträffar redan nu har de kommit för tidigt. Då har vi
räknat fel, säger Sten Bergström.
Men oavsett om årets översvämningar beror på växthuseffekten eller inte så
är vi inte tillräckligt förberedda för dagens variationer i nederbörden. -
Det första steget måste vara att vi anpassar oss efter hur det ser ut i dag,
säger Sten Bergström.
This archive was generated by hypermail 2b29 : Thu Sep 28 2000 - 11:01:12 MET DST