Et par bra innlegg fra Aftonbladet, som selvsagt i dag i Sveriges Radio
ble anklaget for "antisemitisme", dvs. kritikk av Israels
folkemordspolitikk. Sveriges Radios nyheter er, i likhet med svenske
medier flest totalitært dominert av den svenske arbeidsgiverforenings
interesser og i dette spørsmålet spesielt av svimlende rike
svensk-jødiske kapitalgrupper (Bonnier-klanen, Wallenbergerne m.fl.) som
selvsagt ikke liker kritisk søkelys på sine, USAs og Israels
forehavender.
Karsten Johansen
Fra Aftonbladet:
När grips Sharon?
Lev Grinberg undrar vem som ska gripa hans premiärminister
Lev Grinberg är sociolog vid Ben Gurion-universitetet och undrar vem som
ska arrestera hans premiärminister Sharon.
Vilken är skillnaden mellan statsterrorism och individers terrordåd?
Om vi förstår denna skillnad kommer vi också att kunna förstå det
ondskefulla i USA:s politik i Mellanöstern. Medan Yassir Arafat suttit
belägrad i sitt kontor, som gisslan till de israeliska
ockupationsstyrkorna, har han varit under konstant press att fördöma
terror och att bekämpa terrorism.
Israels statsterrorism definieras av USA som ”självförsvar”. Enskilda
självmordsbombare benämns som terrorister. En ”liten” skillnad är ju
dock att ansvaret för Israels handlingar ligger hos Ariel Sharon,
Benjamin Ben Eliezer, Shimon Peres och Shaul Mofaz, medan de palestinska
terrorattackerna utförs av individer som agerar på egen hand, mot
Arafats vilja.
En timme efter det att Arafat förklarat sitt stöd för en vapenvila och
önskat det judiska folket en glad påsk, gick en terrorist in på ett
hotell i Netanya och sprängde sig själv och 22 oskyldiga påskfirande
judar.
Arafat hölls ansvarig för detta dåd, och denna anklagelse får nu
rättfärdiga den israeliska offensiven. Men Sharons ansvar för Israels
krigsförbrytelser ignoreras av opinionen i Israel och runtom i världen.
Vem skall ställas till svars för det avsiktliga dödandet av nästan 100
palestinier? Vem skall sättas bakom galler för dödandet av fler än 120
palestinska sjukvårdare?
Vem skall dömas för dödandet – avsiktligt eller ej – av mer än 1 200
palestinier och för den kollektiva bestraffningen av mer än tre miljoner
civila under de senaste arton månaderna?
Vem skall ställas inför internationell domstol för de olagliga
bosättningarna på ockuperad palestinsk mark och de senaste 35 årens
underlåtande att följa FN:s beslut?
Självmordsbombningar måste ovillkorligen fördömas. De är omoraliska
dåd och de som ligger bakom skall sättas i fängelse. Men
självmordsbombningarnas omfattning är ingenstans i närheten av den
statsterrorism som bedrivs av Israels regering. De förstnämnda är
individuella, desperata handlingar utförda av människor som inte ser
någon framtid, en desperation som ignoreras av en allmän internationell
opinion.
De senare är kyliga, ”rationella”, beslut fattade av en
ockupationsmakt som utrustats väl och som finansieras av världens enda
supermakt.
Jag undrar följande: vem skall gripa Sharon – som är direkt ansvarig för
order att döda palestinier? När ska han också definieras som terrorist?
Hur länge ska världen ignorera palestinierna när de ropar att allt de
vill ha är frihet och självständighet? Hur länge kan världen strunta i
det faktum att målet för Israels regering inte är säkerhet, utan
fortsatt ockupation och underordning av det palestinska folket?
Som israeler i opposition kämpar vi mot vår egen regering, men vi
försvagas av det internationella stöd som Sharon erhåller. Hela den
allmänna internationella opinionen måste vändas, FN måste skicka
interveneringsstyrkor för att stoppa blodspillan och det förfall vi står
inför.
Israeler och palestinier är i desperat behov av ett internationellt
uppvaknande. För att rädda våra liv (bokstavligen) och för att bevara
vårt hopp om en bättre framtid behöver vi stöd från vanligt folk världen
över.
Lev Grinberg
Dr, sociolog och chef för
Humphrey institutet,
Ben Gurion-universitetet
Översättning: Henrik Karlsson
Publicerad: 2002-04-05
Israel under Sharon är en skurkstat
Israel leds av en avskyvärd människa.
Mörkerkrafter världen över tar därför chansen att uttrycka sin
antisemitism.
I den saudiska dagstidningen Al-Riyadh beskrivs, komplett lögnaktigt,
hur bakverken för den judiska påsken kräver blod av kristna och
muslimska barn under tio år.
I egyptiska tidningar publiceras numer då och då artiklar som förnekar
förintelsen.
I Frankrike attackeras synagogor.
I Storbritannien kom i veckan rapporter om hur unga judar trakasseras
på jobbet.
I Sverige bombhotas en judisk samlingslokal och debattörer varnar
andra debattörer för att låta känslorna rusa i väg och vakta sin tunga
mot antisemitism.
Känslosvallet i Mellanösterndebatten är obehagligt fascinerande.
Varför utlöser konflikten mellan Israel och Palestina så starka känslor
även bland folk som inte har minsta anknytning till regionen och normalt
är ointresserade av utrikespolitik?
Ett svar är naturligtvis att vi alla har andlig anknytning till det
heliga landet, oavsett om vi är kristna, judar eller muslimer.
Ett annat att världens öde efter den 11 september nu bytt scen från
Afghanistan till Mellanöstern.
Men jag tror det är något annat också. Konflikten rör en öm punkt i
oss. Israel som vi känner det efter 1948 är västerlandets dåliga samvete
för att vår civilisation visade sig vara så bräcklig att något så
durkdrivet vidrigt som förintelsen var möjligt.
När Israel av i dag röstar fram en humanitär katastrof som Ariel
Sharon och visar starkt folkligt stöd för rena folkfördrivningar av
palestinierna (”transfer”) väcker det komplicerade känslor.
Det är ingen ursäkt för antisemitism. Men en början till att kräva ett
ledarskap i Israel som värnar den judiska traditionen av humanism.
De flesta debattörer förklarar i stället rationellt Israels humanitära
kollaps med dödsdansen som pågår mellan självmordsbombare och israelisk
militär.
Problemet är att de hamnar i en cirkeldebatt:
Skapar ockupation självmordsbombare, eller skapar självmordsbombare
ockupation?
Det enda intressanta med den debatten är att ingen utfärdar en varning
för att vakta sin tunga för rasism mot araber.
I övrigt leder debatten om ockupation/självmordsterror ingenstans. Utom
till den självklara slutsatsen att båda fenomenen omedelbart och
samtidigt måste upphöra om staten Israel och staten Palestina ska ha en
chans.
Israel under Sharon är en stat som hävdar att Genèvekonventionen och
internationell rätt inte gäller just dem. Alltså en skurkstat.
En sådan stat bör interveneras av en politiskt, ekonomiskt och
militärt överlägsen makt med FN-mandat.
Så var vi där igen – ropandes på USA efter hjälp.
Ett USA vars regering i denna fråga under lång tid låtit sig
korrumperas av ansvarslösa amerikansk-judiska ledare, nykonservativa och
kristna fundamentalister i en ohelig lobby-allians som sett till att
kritik av Israels vansinniga bosättningspolitik uppfattats som
anti-israelisk.
Det är åt det hållet debatten bör riktas när Colin Powell i veckan
besöker Mellanöstern.
Jan Helin
Publicerad: 2002-04-07
______________________________________________________________________________
ifrance.com, l'email gratuit le plus complet de l'Internet !
vos emails depuis un navigateur, en POP3, sur Minitel, sur le WAP...
http://www.ifrance.com/_reloc/email.emailif
This archive was generated by hypermail 2.1.2 : 11-07-02 MET DST