1.Jag menar att Marx´ teori om den grundläggande motsättningen:
att produktionen och utbudet ökar snabbare än efterfrågan eller
köpkraften,
går som en röd tråd hos Marx.
Men att vi vanligtvis brukar popularisera denna motsättning till:
motsättningen mellan arbete och kapital, eller kapitalisternas
mål att höja vinsten. Och även på andra sätt. Det är ett kärt barn
med många namn.
Jag menar med detta att det finns ett populariserings-problem hos Marx, och att
denne också var medveten om detta dvs. Marx förstod att hans teorier
var svåra att förstå, och han gjorde framför allt efter 1867 allt för
göra sina teorier mer lättförståeliga.
2. Som en del eller aspekt om Marx´ teori om den grundläggande
motsättningen går också en ekonomisk teori om staten, dvs. att
statens uppgift är att underlätta kapitalackumulationen, dvs. kapitalisternas
möjligheter till vinst. Det är viktigt att ha detta klart för sig, för om staten
skulle kunna användas helt och hållet i folkets intresse, så faller också
vår kritik av kapitalisterna och det oundvikliga med kriser under kapitalismen.
Det är i stort sett bara under guldåren på 1950- och 60-talet, som
arbetarklassen och folket har kunnat pressa fram en relativt hög social välfärd i form av sociala reformer och löner. Detta har berott på att världsmarknaden och
efterfrågan och vinster har ökat fram till 1965-70. Sedan dess har tillväxten i
världsmarknaden sjunkit, produktionen har gått ner och vinsterna har gått ner.
Detta har nu under 1990-talet övergått i balanserade budgetar, social nedrustning,
och i stagnation. Statens roll som reformator för folket är därmed över.
Trots detta stödjer jag naturligtvis olika krav på sociala reformer och på
bra löner och bra miljö.
3. Om huvudmotsättningen.
Begreppet huvudmotsättningen blev populariserat främst via Mao, men själva
tankegången bakom detta begrepp finns redan hos Marx och Lenin.
Begreppet huvudmotsättningen bör enligt min mening i första hand användas
inom enhetsfrontsdiskussionerna. Vilka är våra fiender och vilka är våra vänner,
och vilka kan vi få hålla sig neutrala? Allt, enligt tesen att det gäller att samla
maximal styrka bakom ett krav. Huvudmotsättningen i sig är något tillfälligt och
förändras regelbundet.
I begreppet huvudmotsättningen ingår också, tycker jag , tesen om:
enhet-kritik-enhet, dvs. att vi försöker "bota sjukdomen" för att rädda patienten,
dvs. att när vi för diskussioner med varandra, att vi har ståndpunkten, att vi alla
har något gott att tillföra den revolutionära saken. Och att vi inte är felbara.
Kil 1999-05-04
Paul