"Dock, jämfört med de flesta klimatvariationerna under geologiska era, är
växthuseffektens projekterade förstärkning under 2000-talet ett betydligt
våldsammare förlopp och utan motsvarighet sedan den senaste istiden,
möjligen ännu längre tillbaka."
"Men hur blir det då i Sverige och Norden? En fortsatt global uppvärmning är
trolig. Däremot är det mera osäkert hur klimatförändringarna slår regionalt.
Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser m m skulle påverka
samhället och miljön."
SWECLIM (svensk forskningsgruppe om regionale utslag av klimaendringer)
Klimatproblemet. Bilden om klimatförändringen på jorden på grund av
mänskliga aktiviteter; utsläpp av växthusgaser och svavel men även
landskapsändringar, har utvecklats under de senaste 10-30 åren. Viktiga
pusselbitar till kunskapen om klimatet och dess känslighet kommer från
klimatmodellering, klimatobservationer, analys av dessa samt studier av
förhistoriska klimat (paleoklimat). Dock, jämfört med de flesta
klimatvariationerna under geologiska era, är växthuseffektens projekterade
förstärkning under 2000-talet ett betydligt våldsammare förlopp och utan
motsvarighet sedan den senaste istiden, möjligen ännu längre tillbaka.
Utsläpp och global uppvärmning. Det har blivit alltmer tydligt att utsläpp
som påverkar atmosfärens kemiska sammansättning kan ändra i klimatsystemet.
Detta problem har aktualiserats i kapp med den ökande användningen av
fossila bränslen. Utsläpp av växthusgaser påverkar jordens välkända
växthuseffekt vilket i sin tur beräknas leda till en global uppvärmning samt
andra klimatändringar. Globala sammanställningar av temperaturmätningar
visar att under 1900-talet har temperaturen i genomsnitt ökat med 0,6
grader. Osäkerhetsmarginalen som inkluderar t ex urbanisering är ±0,2 grader
Celsius.
Globala klimatsimuleringsmodeller har använts av olika forskargrupper för
att studera möjliga orsaker till denna uppvärmning. Naturliga faktorer;
solvariationer, vulkanutbrott och klimatsystemets interna variabilitet
spelar säkert en viss roll. Men den tydliga uppvärmningen de senaste
årtiondena har gått att förklara bara då utsläpp tas hänsyn till.
Att människans aktiviteter lett till uppmätta ökningar av atmosfärens
växthusgashalter finns det inte någon tvekan om. T ex har koldioxidmängden
ökat med ca 30% och metanmängden med 150%, sedan industrialismens början
(>>mätdata om växthusgaser, vid CDIAC, USA). Utifrån projektioner av
framtida ekonomisk tillväxt och andra utvecklingstrender ser det oundvikligt
ut att stora utsläpp kommer att ske under de nästkommande årtiondena också.
Klimatsystemets reaktion till utsläpp. Av växthusgaserna som människan
direkt påverkar är koldioxiden den dominerande i sammanhanget. Sedan kommer
metan, lustgas och halokarbongaserna. Ytterligare mänskliga aktiviteter som
påverkar klimatet är utsläpp av svavel och landskapsförändringar. Därtill
kommer kravet att förstå klimatsystemets känslighet till utsläppen.
Systemets återkopplingsmekanismer kan antingen förstärka eller mildra den
direkta ökningen i växthuseffekten som följer från utsläpp. Väsentliga
återkopplingsmekanismer har med vattenånga och moln i atmosfären att göra
samt med is, havsis och snö. När dessa beräknas i numeriska
simuleringsmodeller utifrån grundläggande fysikaliska lagar på hydromekanik,
termodynamik och strålningslära blir resultatet att jorden skall bli varmare
med utsläpp till atmosfären. Det klimatforskningen har kommit fram till är
inte utan kvarstående frågetecken. Klimatsimuleringsresultat är ändå
förenliga med våra observationer och de fysikaliska lagarna.
Internationellt arbete kring klimatproblemet. Detta, klimatproblemets
tröghet och storlek, har väckt upp det internationella samfundet som
fastlagt att hotbild finns (>>UNFCCC). I internationella förhandlingar
försöker världens länder att påverka utsläppen. Ett steg i den riktningen är
Kyotoprotokollet från 1997 (>>Miljödepartementet om Kyotoprotokollet). Än så
länge ser det dock fortsatt ut att en fortsatt ökning av växthusgaser i
atmosfären kommer att pågå i åtskilliga årtionden framöver. FNs klimatpanel
IPCC har nyligen i sin tredje sammanställningsrapport (>>IPCC) beaktat att
vid slutet av detta århundrade kan den globala uppvärmningen ha ökat med
ytterligare 1,4-5,8ºC. Alltså, varmare kommer det att bli på jorden ser det
ut som. Osäkerhet finns i hur mycket varmare det blir eller vill man vända
på frågan, i hur snart en viss uppvärmning är på oss.
Paleorekonstruktionen av norra hemisfärens årsmedeltemperaturer 1000-1998 är
från Mann et al. (1999) med estimerade felmarginalerna angivna i grått.
Globala temperaturmätningarna från 1900-talet finns i den tjocka svarta
kurvan. Med varma färger visas resultat från fyra globala
klimatsimuleringar. Dessa är från Hadley Centret och är gjorda med olika
utsläppsantaganden. Den gråa konen till höger visar vad med globala
klimatmodeller räknats fram för jordens temperaturhöjning från ca 1990 till
ca 2100 (>>IPCC WG I, 2001). De två fall som hittills studerats i SWECLIM
motsvarar en global temperaturhöjning på 2,6ºC vilken indikeras i bilden.
Nollinjen motsvarar medelvärdet för 1961-90.
De globala klimatmodellerna är forskarnas huvudsakliga instrument för att
studera hur klimatet kan förändras, i stort. Av beräkningstekniska skäl är
informationen från en global modell än så länge tämligen grov. Avståndet
mellan beräkningspunkter för t ex temperatur eller nederbörd är i
storleksordningen 300 km. Detta räcker knappast till att driva regionala
konsekvensanalyser. En kompletterande teknik behövs för att få fram mer
detaljerade klimatscenarier. Det som används i SWECLIM är dynamisk
nedskalning (regional klimatmodellering). Det innebär att det med hjälp av
en högupplöst regional modell närmare studeras informationen från globala
beräkningar.
Men hur blir det då i Sverige och Norden? En fortsatt global uppvärmning är
trolig. Däremot är det mera osäkert hur klimatförändringarna slår regionalt.
Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser m m skulle påverka
samhället och miljön. Exempel på svenska viktiga branscher är energi
(produktion och distribution), jord- och skogsbruk, transporter,
samhällsplanering, miljö osv. Frågor om framtida extremväder och
dimensionering av anläggningar, fysisk planering, räddningstjänstens arbete
och beredskapsbehov övrigt är viktiga att söka bättre svar för. Dessutom
lever vi i ett globaliserande samhälle vilket innebär att hur
klimatförändringen påverkar världen övrigt är en aspekt som också ska
beaktas regionalt.
Uppdaterad: 2001-05-14
This archive was generated by hypermail 2b29 : 03-08-01 MET DST