Ikke at jeg går god for dette!
Men jeg legger det ut fordi det er
nyttig å bryne seg på motpartens argumenter.
Forøvrig sier Munthe
>Tobin har også avslått å støtte Attac.
>Han tar avstand fra bevegelsens
>proteksjonisme.
Dette er riktig, men kan lett oppfattes
som om Tobin har gått fra sitt eget forslag
om skatt på valutatransaksjoner. Og det er ikke riktig.
Se informasjon om dette fra Vidar Rekve aller nederst.
Trond Andresen
**********************************************
TOBINS SKATT
Dato: 2001-05-16
Preben Munthe Professor i økonomi, UiO
Protestene mot verdens økonomiske integrering er høylytte på
enkelte steder. Demonstranter ved møtene til den
internasjonale handelsorganisasjon og valutafondet var
sterke i både ord og håndgripeligheter. Det er tale om en
typisk protestbevegelse, hvor man er mer opptatt av hva man
er mot enn hva man er for. Et unntak er den franske
Attac-bevegelsen, som vil legge en avgift på all
valutahandel, en avgift som har fått navn etter
forslagsstilleren.
Da James Tobin i 1972 foreslo dette, var verden en annen
enn den er i dag, men ett problem er det samme -
valutakriserog nervøse, korte kapitalbevegelser. Problemet
var kjent fra mellomkrigstiden, og da Det internasjonale
valutafond (IMF) skulle etableres rett etter krigen, gikk
statene inn for at man for slike kapitalbevegelser kunne
bryte med prinsippet om full konvertibilitet: Alle
betalinger for varer og tjenester skulle fritt kunne veksles
om mellom valutaer, men landene fikk adgang til å innføre
restriksjoner på finansielle betalinger: Kjøp og salg av
obligasjoner, aksjer og andre verdipapirer, og innskudd og
utlån i banker skulle kunne begrenses direkte.
Bestemmelsen var viktig, men viste seg straks å være
ubrukelig, blant annet fordi det var umulig å skille mellom
de to typene av betalinger. At bestemmelsen ikke var
virksom, spilte ikke så stor rolle så lenge valutakursene
var tilnærmet faste, og folk og foretak trodde at de
fortsatt ville være det. Men denne troen forsvant tidlig i
1970-årene, da USA forlot fastkurslinjen. Kursene ble
flytende, og det ble viktig for banker og store bedrifter å
finne ut hvilken vei kursene ville gå og å plassere sine
fordringer og gjeld etter det. Dette kunne åpne for store
bevegelser av kort kapital, og mellomkrigstidens urolige
valutaforhold kunne vende tilbake. Det var da den anerkjente
økonomiprofessoren ved Yale-universitetet reagerte med
økonomenes vanlige ryggmargsrefleks: Når man ikke kan forby
kapitalbevegelser, kan man i alle fall dempe dem med en
avgift.
Hvor meget James Tobin mente man kunne oppnå med avgiften,
er ikke klart, men i dag ville han neppe tro at den kan
forhindre valutakrisene. Når land må skrive ned sin valuta
med 30, 40, 50. . . prosent, er det klart at en avgift på en
hel eller en halv promille ikke monner. Tobin har også
avslått å støtte Attac. Han tar avstand fra bevegelsens
proteksjonisme. Han støtter en internasjonal verdensorden.
En betydelig del av verdens handel er handel mellom de
multinasjonale foretakenes datterbedrifter. Denne interne
samhandelen gjøres opp ved postering i regnskapsbøkene, ikke
ved veksling av valuta. Det er mulig at en avgift vil bety
en påskyndelse til at en enda større del av verdenshandelen
blir gjort opp i samme valuta, og det blir nok dollar.
En valutaavgift skal ikke bare dempe integreringen i
verdensøkonomien, men også gi utviklingslandene midler til
utvikling. Da brorparten av midlene vil komme fra
industrilandene, kan man spørre om man ikke like godt kan
presse på for å få disse landene til å gi større u-hjelp.
© Aftenposten
**********************************************
Date: Tue, 03 Apr 2001 15:33:28 +0200
To: trond.andresen@itk.ntnu.no
From: "Rekve, Vidar * VR" <vidar.rekve@sjofartsdir.dep.no>
Subject: Tobin mot Tobin-avgifta? NEI!
X-UIDL: !Mm!!I>""!GKp!!!dW!!
Hei Trond Andresen,
Det er rett at Tobin ikkje sjølv støttar Attac. Han står i den amerikanske
liberale tradisjonen, og har ved fleire høve undra seg over at det berre er
sentrum-venstre-organisasjonar som støttar avgifta.
Eg ser at Unge Høgre-leiaren (i Aftenposten i går) meiner at denne skepsisen
mot Attac òg gjeld forslaget om valutaavgift. Dette er heilt ukjent for meg,
og må vera basert på ei mistyding av Tobins utsegner. Var dette sant, så hadde
Motattac og pressa utnytta det meir systematisk i samband med tildelinga av
Sofie-prisen og i andre høve. (UH-leiaren -- i Aftenposten -- nemnde det berre
en passant, på slutten av innlegget sitt. Det stinkar, spør du meg...)
Til saka: Seinast i fjor skreiv James Tobin under eit internasjonalt
økonom-opprop for valutaavgift, eit opprop som forresten kom i stand på
initiativ frå Attac-partnaren Center for Economic and Policy Research (CEPR).
Sjå
http://attac.org/fra/asso/doc/doc18en.htm
og Tobins namn blant underskrivarane på:
http://attac.org/fra/asso/doc/doc18signrz.htm
Beste helsing
Vidar Rekve
_____
Her er kjelda til Motattac/UH-spekulasjonane omkring at "Tobin tek avstand
frå Tobin-avgifta". Som de ser, så gjer han slett ikkje det. Tvert om, han
meiner avgifta er meir nødvendig enn nokon gong. UH har spadd opp eit
månad-gammalt oppslag (28.2.) i Dagens Nyheter/TV4 i Sverige, og eg er lite
imponert over korleis blårussen ter seg i debatten. På den andre sida: Mot
slike folk har informasjonsintelligente attacianarar lett spel!
Beste helsing Vidar Rekve
http://www.dn.se/DNet/jsp/Crosslink.jsp?d=163&a=150853&v=0&f=tobin.html&t=0
Nobelpristagaren James Tobin, som lanserade idén om en skatt på
valutahandel, används ofta som affischnamn av Attacrörelsen. Själv tar Tobin
dock avstånd från Attac, även om han fortfarande tror på sin idé om en
"tobinskatt".
Kravet på en skatt på internationella valutatransaktioner står högst på
Attacrörelsens agenda. I sin kampanj för en så kallad "tobinskatt" lutar sig
rörelsen också ofta mot James Tobin, nobelpristagaren som var först med att
föreslå en sådan skatt på 1970-talet. Men James Tobin själv är både
överraskad och "besvärad" av att associeras med Attacrörelsen. Han upplever
att Attac ger uttryck för ett generellt motstånd mot globalisering och
frihandel som han inte skriver under på.
- Jag är för frihandeln och jag är för att industrialiserade länder
investerar i underutvecklade länder. Och jag är inte alls motståndare till
Internationella Valutafonden eller Världsbanken som institutioner, säger
James Tobin, i en intervju med TV4:s samhällsprogram Kalla Fakta som sänds i
kväll, torsdag.
Det har sagts att James Tobin själv övergivit sin idé om tobinskatten, men
han hävdar bestämt att så aldrig har varit fallet. Syftet med skatten är att
begränsa svängningarna på den internationella valutamarknaden, som i dag
omsätter cirka 1.800 miljarder dollar om dagen.
- Det är fortfarande en bra idé, och den är till och med mer nödvändig nu än
tidigare, säger James Tobin.
Han tror också, till skillnad från många andra framstående ekonomer, att
idén är genomförbar. Kritikerna hävdar att det i praktiken är omöjligt att
få alla länder i världen att införa skatten, och därför kommer valutahandeln
bara att flytta från nuvarande marknader till eventuella skatteparadis.
Enligt James Tobin räcker det dock med att USA, Europa, Japan och aktiva
marknader som Singapore och Hong Kong inför skatten.
- Ett sätt att förhindra att skattefria länder drar nytta av att handeln kan
ske i dessa länder skattefritt skulle vara att belägga transaktioner från
beskattade länder till skattefria länder med skatt, säger James Tobin, och
tillägger att "om de dominerande länderna ville att skatten skulle fungera,
så skulle den fungera".
Han är också övertygad om att skatten skulle få de effekter på valutahandeln
som han förutspår. En skatt på transaktioner skulle göra det mer kostsamt
för aktörerna på den internationella valutamarknaden att ständigt växla
mellan olika valutor, och spekulation skulle därför bli mindre lönsamt.
Resultatet skulle bli mindre svängningar på marknaden, vilket i sin tur
skulle gynna världens mindre utvecklade länder.
- I dagsläget är de på sätt och vis tvingade av de privata transaktionerna
på valutamarknaden att sätta räntor som styrs av utvecklingen i Japan, USA
och Europa. Det innebär att det är väldigt svårt för ett litet land i Asien
eller Latinamerika att föra en egen penningpolitik, säger James Tobin.
Parallellt med kravet på en tobinskatt driver Attac ett krav på att de
intäkter som skatten kan ge också används till bistånd till världens fattiga
länder. James Tobin motsätter sig inte detta, men understryker att det inte
är det som är huvudpoängen med skatten.
- Jag tror att det är en av de missuppfattningar som Attac har om skatten,
att den skulle ge stora intäkter, säger James Tobin.
Kalla Faktas granskning av Attacrörelsen sänds torsdag kväll klockan 20:00 i
TV4.
<<...>>
This archive was generated by hypermail 2b29 : 03-08-01 MET DST