Slaveri øker verden over. Dette dokumenteres i en bok av Kevin Bales
(Genesis 2000) som anslår antallet av moderne slaver til minst 23 mio. De
høyeste anslagene ligger på 200 mio. På intet tidspunkt i historien har
fler vært slaver enn nå. Dette moderne kapitalistiske slaveriet
er til og med verre enn det oldtidige. Årsak: i oldtiden hadde slaveeieren
en viss interesse i å ta vare på slavene, de var jo hans
produksjonsredskaper og ikke lette å få tak i. I dag brukes de og kastes så
når de er utslitt. Dette er varesamfunnets "framskritt".
Takket være befolkningseksplosjonen (som Kari Wester tror er helt ok) er det
jo nok å ta av, og det prinsippet som vi kjenner i renkultur fra Auschwitz
videreføres derfor: å arbeide folk til døde. I G Farben har sine
etterfølgere i dagens verden og verdens fremste beskytter av dette uvesenet
har et navn: George W. Bush. Han og hans klasse henter sine rikdommer fra
disse kilder. Denne figur, hvis innskrenkede fremtoning og atferd til fulle
dokumenterer menneskets nære slektskap med sjimpansene, er verdens kjepphøye
cowboy-keiser, farssønnen som overtok firmaet. Han har mange klassefeller
fra det "kommunistiske" Kinas herskere til den russiske overklassens mafiøse
gribber. Eller som i artikkelen under den svenske pengeadelens. De
konkurrerer og krangler om byttet mens restene av de beskjedne resultater
som arbeiderbevegelsene oppnådde i kjølvannet av revolusjonsbølgen fra 1917
og i kapitalismens fordistiske periode feies gradvis til side. Ennå det er
den
amerikanske overklassen som er den mektigste og hvis militære
destruksjonsmaskine sikrer dens verdensherredømme. Mediene forsøker å bilde
oss inn at dette er "demokrati", mens i virkeligheten den tiden hvor
makthaverne trengte demokratiet er over, hva også forløpet av det
amerikanske "valget" viste. Massemediene har avskaffet demokratiets
nødvendighet som legitimeringsfunksjon. Valgene i latinamerikanske
bananrebublikker er såpeoperaer, men valgene hos oss blir det mer og mer.
Vidar Kleppe/Hagen osv. ligger nær opp til den type politikere som dominerer
i Peru og USA, Russland og Kina. Dette er "Norge"s "framtid", dette og "Big
Brother" - som egentlig er det samme. Hvis ikke...
"Nu har vårt välfärdssamhälle
nog kommit til ändstationen.
Gråt inte.
Gå hem i stället
och se det i televisionen!" (C. Vreeswijk)
Karsten Johansen
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,46378,00.html
"Vi får inte ens gå på toaletten utan lov"
Aftonbladet kan i dag avslöja hur H&M utnyttjar textilarbetare i Kambodja
som arbetar under slavliknande förhållanden. Frilansjournalisten Carina
Carlström har för Aftonbladet rest runt i Kambodja till åtta fabriker som
syr kläder åt svenska klädjättar. Hennes rapport avslöjar en förnedrande och
utfattig verklighet bakom våra lågpriskedjor. - Arbetarna vill att
klädköparna i Sverige ska veta hur verkligheten ser ut. Och sätta press på
de svenska klädkedjorna att äntligen se till att de uppförandekoder som de
garanterat i tre år genomförs nu, säger Carina Carlström.
----------------------------------------------------------------------------
----PNOM-PENH. För en skjorta som Long Sokhim sytt betalar du 98 kronor i H&M:s butik. Det är en veckolön för henne. För den sliter hon barfota 14 timmar om dagen. Skor bestraffas med böter motsvarande tio kronor. - Vi får inte gå hem ens vid sjukdom. Det händer ofta att arbetare svimmar på fabriksgolvet, berättar Tes Rothana, 20. På fabriken Vivatino Sign berättar textilarbetarna att kravet på övertidsarbete är konstant. Den som vägrar får en varning. Varningar utdelas också om maskinen går sönder, om det ligger tygrester runt maskinen eller om chefen hittat fem syfel. Toalettbesök får ta högst fem minuter och arbetaren måste först lämna sitt id-kort till chefen. Längre toalettbesök ger en varning. Efter tre varningar faller domen - avsked. - Ledningen hittar alltid någonting att anklaga oss för. Det är mycket smutsigt och dammigt på fabriken så vi måste bära mask. Om vi försöker ta av den för att få lite frisk luft måste vi böta, berättar en 18-årig flicka som vill vara anonym av rädsla för avsked.
Sliter 14 timmar om dagen
Flickan har sytt t-shirtar för H & M i tre månader. Hon saknar anställningskontrakt och känner inte till att företaget ska ha någon uppförandekod. - Som det är nu skulle chefen säga upp oss om vi engagerade oss fackligt, berättar hon. På Universal-fabriken har Un Sophal, 20, sedan början av året jobbat med en illa fungerande gammal stickmaskin för att sy gråa, blåa och svarta ribbstickade polotröjor åt H & M. - Vi får betalt per dussin. Ibland är maskinen sönder en hel dag. Då tjänar jag inte ett öre, trots att jag sliter från sju på morgonen till nio på kvällen, säger han.
Får stryk om de kritiserar chefen
Sophal är mager, har matta ögon och mycket tunn röst. Han är ofta sjuk, nyligen var han hemma i byn med tyfoidfeber. Fabriken betalade inte någon medicin, säger han, trots att lagen kräver det. Någon uppförandekod som garanterar att lönen räcker till mat och medicin har Sophal inte hört talas om. - I förra veckan avskedade de fyra killar som vågade begära löneförhöjning. Och den som vågar kritisera cheferna får stryk av gängmedlemmar efter arbetet, säger han.
Maskinerna ger dem elstötar
På Huiying Enterprises Cambodia Co ltd berättar de anställda att minimilönen är cirka 450 kronor i månaden och övertidsersättningen 300 riel (78 öre) i timmen - en fjärdedel av lagstadgad minimi-nivå. För den summan sliter de barfota i den heta fabrikslokalen, detta trots att maskinerna ger dem elstötar via golvet. - Men om jag bär skor får jag böta en dollar, berättar Long Sokhim, 21, som tvingas sy 200-300 plagg om dagen. - Annars får jag en tillsägelse. Det finns inte ens tid för toalettbesök, och går jag på toaletten måste jag först skriva upp mitt namn. Sokhim, som fått andningsproblem av jobbet, går med på att intervjuas i smyg. - Sex-sju arbetare i månaden avskedas eftersom mellancheferna får 30 dollar för varje nyrekrytering de gör, säger hon. Liknande historier berättas av de anställda på den stora textilfabriken Hung Wha: mellanchefer tjänar extra bonuspengar på att avskeda folk. Textilarbetarna, som ofta tvingats köpa en anställning, kastas ut från fabriken utan anledning eller skyddsnät. 20-åriga Tes Rothana har arbetat på Hung Wha i ett år och pekar i H & M-katalogen ut flera plagg som hon sytt upp: en skjorta som i Sverige säljs för 98 kronor (en klädarbetares veckolön), en jeansklänning, vita och rosa trosor, en barnsnickarbyxa. - Det här randiga linnet minns jag exakt, säger hon och pekar på sidan 16 i katalogen. Tes Rothana berättar att hon måste stå upp och jobba hela dagen och ofta blir illamående - men det är först när man svimmat som man får gå hem.
Nödutgångarna är låsta
Några hjälpmedel existerar inte, enligt Tes Rothana. På fabriken finns varken masker eller hands-kar - och nödutgångarna är låsta. Chen Ra, 25, har sytt för det svenska klädföretaget sedan hon blev mamma för fyra år sedan. När Aftonbladet träffar henne har hon precis deltagit i ett fackligt möte om säkerhet och arbetsrätt. Hennes lön är ungefär 350 kronor i månaden, 100 kronor under minimilönen, och cheferna på fabriken Shingtex förnedrar arbetarna, berättar hon. - De kallar oss dumma, tröga och galna.
Kvinnorna tappar håret
Arbetsmiljön hon beskriver överensstämmer inte med H & M:s uppförandekod: Det finns varken mask eller handskar och temperaturen är så hög att kvinnorna tappar håret. Skor är förbjudna trots att arbetarna får elstötar när de är barfota. Gravida kvinnor måste arbeta ända fram tills de får sammandragningar och i stället för den lagstadgade semestern på 18 dagar får arbetarna 400 kronor. - Jag har aldrig fått se några regler eller någon uppförandekod, säger Chen Ra. 1998 anklagades H & M av Permanent People"s Tribunal, den internationella folkdomstolen, som uttalar sig mot olika former av politiskt och ekonomiskt förtryck.
Anklagas för barn- och slavarbete
Domstolen ansåg att H & M använde uppförandekoden enbart som försäljningstaktik och bröt mot reglerna för minimilöner, arbetstider, arbetsmiljö, rätten till fackföreningar och mot förbuden mot barn- och slavarbete. H & M har försvarat sig med att kontrollerna på fabrikerna blivit strängare.
Carina Carlström Britt Peruzzi
This archive was generated by hypermail 2b29 : Sun Apr 08 2001 - 19:22:25 MET DST