For tredje dag på rad faller IT-aksjer på en del børser. Her er en kommentar
om hva "den nye økonomien" er for noe. Fra dagens Aftonbladet.
Karsten Johansen
Snabba klipp för pappas pojkar
Mikael Nyberg om verkligheten bakom IT-boomen
Jag hörde Klas Eklund, SEB:s chefekonom, tala om den nya ekonomin på radion.
De karismatiska personligheterna kan nu höja sig ur mängden, berättade han.
De tysta och timida får finna sig i att bli förbigångna. Klas Eklund är
antagligen stolt över att ha en son av den framfusiga sorten. Fredrik
Eklund, 22 år och verkställande direktör, lanserar i dagarna en ny styrelse
för sitt internetbolag Humany.com. Fredrik och hans pappa får sällskap av
bland andra Carl Bildt och Ulf Dahlsten, som tidigare var chef för Posten,
där Klas Eklund jobbade ett tag efter åren på finansdepartementet. – Pappa
har inte aktivt medverkat i rekryteringen, försäkrar Fredrik i DN. Företaget
ska hjälpa andra företag att öka omsättningen i den moderna
postorderförsäljning som kallas e-handel. Ledningen besitter en bred
kompetens på området, framgår det av hemsidan. Fredrik har bland annat
exporterat en kvinnlig popgrupp till Japan, skött Finanstidningens hemsida
och arbetat på pappas bank. Han har även ”studerat på Handelshögskolan i
Stockholm”. – Jag hoppade av efter två år, förklarar Fredrik för mig. Vice
verkställande direktören Maria Lindström, 25 år, har läst på Stockholms
universitet och ”arbetat i textilbranschen”, där hon ”verkade för att stödja
relationerna mellan svenska och turkiska importörer”. Fredrik och hans
företag uppmärksammades nyligen av tidningen Financial Times, vars
korrespondent brukar förhöra sig med pappa Klas om svenska förhållanden.
Världsmarknaden ligger således öppen, och kontor i London och Amsterdam är
på gång. Humany.com ”visar att Sverige kan ligga i världstoppen när det
gäller nya lösningar i den nya ekonomin”, förklarar Carl Bildt som är, eller
möjligen avser att bli, delägare i företaget. Firman har femton anställda. –
Det kan bli tal om börsintroduktion först om en fjorton månader eller så,
men det är inget vi kan ta ställning till nu, förklarar Fredrik. Det får vi
utvärdera allteftersom. Det kan finnas andra alternativ. Vi har inte som
många andra internetbolag en obskyr affärsmodell. Från dag ett tjänar vi
pengar på kunderna.
Ingen vinst är emellertid i utsikt första året, och till utlandsexpansionen
fordras riskkapital. Den mjukvara företaget har att erbjuda sina kunder må
vara oerhört värdefull, men det som får pengarna att rulla i branschen är
inte it-konsulternas arbete utan den snurr som sätts på den egna aktien. Ola
Ahlvarsson, vd för Result Ventures Knowledge, ett annat företag i svängen,
förklarar upplägget för Dagens Nyheter (7 februari): – Många av bolagen i
IT-branschen är övervärderade. Men bubblan kan användas som ett strategiskt
verktyg, eftersom den höga värderingen ger företagen god tillgång till
kapital och därmed nya affärsmöjligheter. Så här går det till: 1. Starta med
kompisarna ett företag med it-anknytning. Låt gärna namnet avslutas med
”.com”. 2. Knyt namnkunniga personer till företaget som delägare och
styrelseledamöter. 3. Skaffa uppmärksamhet i massmedia. 4. Börsintroducera
bolaget. Huruvida företaget har någon omsättning att tala om, för att inte
tala om vinster, saknar betydelse. Aktiefonder och andra spekulanter kommer
att slåss om de aktier som släpps på marknaden. Priset på aktien rusar
alltså i höjden, och företagets grundare och styrelsemedlemmar, som
förmånligt tillskansat sig huvuddelen av aktiestocken, ser sina
pappersförmögenheter mångfaldigas. Nästa steg: 5. Utnyttja det uppblåsta
aktievärdet för vidare expansion. Locka kvalificerad personal till företaget
och köp upp andra företag med den egna aktien som betalningsmedel. Aktien
kommer nu att figurera i börsöversikterna och stiga till hysteriska höjder.
När haussen närmar sig slutet: 6. Avyttra så mycket som möjligt av de egna
aktierna till pensionsfonder och småsparare. Kassera in vinsten och
investera i säkrare tillgångar tills kraschen gjort sitt och det är dags att
köpa till reapris. Konceptet är på modet också i London. De djärvaste
entreprenörerna bryr sig inte ens om att utföra något arbete i it-svängen.
De startar en investeringsfond för internet i stället. De skaffar sig en
summa pengar för investeringar i andra nystartade företag och bjuder ut det
hela på börsen. New Media Sparks har 40 miljoner pund att investera men ett
börsvärde på 300 miljoner pund. I stället för att själva satsa kapital i nya
it-företag betalar de nytillkomna aktieägarna alltså nästan åtta pund för
varje pund som ledningen för New Media Sparks ämnar placera i riskabla
it-aktier. För att utöva en sådan dragningskraft på marknaden gäller det att
till företaget knyta en uppsättning av den nya ekonomins mest framträdande
personligheter.
Fondernas förgrundsgestalter visar sig vid närmare betraktande vara gamla
finanskapitalister och mediemagnater – och deras söner och döttrar. Här
finns familjerna Murdoch, Hanson och Rowland representerade liksom en av
Europas äldsta finansdynastier, huset Rotschild. Förutom förbindelser i
Londons City gäller det att ha företräden i medierna. Det som driver
internetfonden uppåt är nämligen, som Financial Times påpekat, ”förmågan hos
ledningsgruppen att sälja en‚ trovärdig‚ historia om dess framtida
möjligheter”. Så höjer sig de karismatiska personligheterna över mängden och
svindlarens sociala kompetens får sin belöning. Några av papporna och deras
pojkar och flickor kommer att trampa fel när botten går ur marknaden. Då får
vi alla ställa upp och hjälpa dem på fötter som sist efter kraschen -92. För
de tysta och timida väntar arbetet i den nya ekonomins nederdel. Fredriks
firma samarbetar med ett call centre-företag. Det är här de nya
kundrelationerna sist och slutligen ska utvecklas. Ingenstans expanderar
sysselsättningen i USA och Europa i en sådan omfattning som i
telefoncentralerna. I Storbritannien har de redan 426 000 anställda, i
Tyskland 175 000. I Sverige beräknas de ha 100 000 anställda om fem år.
Arbetet på centralerna är i detalj reglerat efter Frederick W Taylors och
Henry Fords principer, visar engelska Incomes Data Services i en rapport.
Kvinnor sitter i rad på rad i väldiga fabrikshallar för att på uppdrag av
banker, försäkringsbolag och andra storföretag ta emot förfrågningar och
beställningar och lansera nya produkter och tjänster. Telefonsamtalen
slussas till operatörerna på ett elektroniskt löpande band, och för att
spara tid och standardisera tjänsterna tvingas telefonisterna ofta följa
scheman för frågor och svar som presenteras på dataskärmar framför dem.
Datorerna registrerar samtalens längd och ställer samman statistik till
grund för individuella ackord eller gruppbonus. På en del håll spelas alla
samtal in. På andra avlyssnar gruppchefer sina underlydande för att avgöra
hur de sköter sig. Liknande förhållanden på svenska telefoncentraler har
avslöjats av fackförbundet HTF. Den nya ekonomin är inget annat än den gamla
vanliga kapitalismen. Med industriella metoder pressas mervärde ur
lönearbetaren, nu med datorers hjälp.
Mikael Nyberg
This archive was generated by hypermail 2b29 : Thu Mar 16 2000 - 22:05:36 MET