En ukes bombekrig koster det samme som USAs samla bistand til Afghanistan

From: kavejo@ifrance.com
Date: 22-01-02


Fra Aftonbladet www.aftonbladet.se

Vad kostar freden?

-----------------------------------------------------
---------------------------
Kostnaden för USA:s Afghanistan-bistånd motsvarar en
veckas bombkrig

-----------------------------------------------------
---------------------------
 
Filmregissören Mohsen Makhmalbaf, som gjorde den
uppmärksammade filmen ”Resan till Kandahar”, berättar
om ett återbesök i Afghanistan: I ett eländigt
flyktingläger, befolkat av 350 000, begravs trettio
personer varje morgon. De flesta är barn som frusit
ihjäl. Bara en enda kvinna i det väldiga lägret är
läs- och skrivkunnig. Lägret behöver 1 000 lärare.
Några exempel på Afghanistans omätliga behov efter
drygt två decennier av krig, långvarig missväxt,
talibanförtryck och amerikanska bombattacker.
  
800 miljoners statsbudget
  Den sista statsbudget talibanerna försökte hantera
uppmättes till dryga 800 miljoner kronor, något mer
än tre miljoner användes till utvecklingsprojekt.
Kontrasten till de siffror som diskuteras under den
pågående givarkonferensen i Tokyo är bedövande.
Afghanistans biståndsbehov för den närmaste
tioårsperioden uppskattas till 150 miljarder kronor.
Siffran kan relativiseras: USA:s krigsmaskin har,
under attackerna mot det utfattiga Afghanistan,
förbrukat 45 miljarder kronor på kortare tid än ett
halvår. Kostnadsberäkningar för civila offer,
exempelvis hundratalet dödade gäster på ett bröllop i
Qalaye Niazi, har inte genomförts.
  Ingen föreställer sig att omvärldens bistånd kommer
ens i närheten av de uppmätta behoven. För den
närmaste perioden tycks EU berett att betala dryga
nio miljarder och USA så lite som tre miljarder. Lika
mycket som kostnaden för en veckas bombkrig och
oändligt långt från det krav som Sima Samar, ansvarig
minister för Afghanistans kvinnofrågor, krävt. USA
bör betala 75 procent av kostnaderna för Afghanistans
återuppbyggnad, sa hon till Colin Powell.
  Givarländernas tveksamhet har vissa rationella
skäl: Afghanistan saknar fungerande regering och
administration som kan omvandla bistånd till
utvecklingsprojekt. Västvärlden har visserligen
tillsatt en övergångsregering men den saknar folklig
legitimitet. Makten i Afghanistan har delvis
återtagits av de krigsherrar i Norra alliansen som
förödde landet i början av 90-talet.
  Omvärldens biståndsstrategi bör, mot den
bakgrunden, riktas mot utbildning, hälsovård,
minröjning och småskaliga och verkningsfulla projekt,
delvis utanför den bräckliga statsapparatens
kontroll.
  
Svårmätbara kostnader
  Bombkriget mot Afghanistan innehåller svårmätbara
kostnader, också för västvärlden. Mänskliga fri- och
rättigheter är på väg att inskränkas, respekten för
elementära humanitära värden sätts ur spel, från
övergreppen på svenskar med somaliskt ursprung till
barbarisk behandling av fångar på Guantánamobasen på
Kuba.
  Medan givarkonferens pågår och terrorlagar
praktiseras, så är de huvudansvariga för den djupa
globala krisen ännu inte gripna eller, om så önskas,
dödade. Större delen av al-Qaidaledningen är nämligen
på flykt eller möjligen i säkerhet.

OS
Publicerad: 2002-01-22

 
______________________________________________________________________________
ifrance.com, l'email gratuit le plus complet de l'Internet !
vos emails depuis un navigateur, en POP3, sur Minitel, sur le WAP...
http://www.ifrance.com/_reloc/email.emailif



This archive was generated by hypermail 2.1.2 : 11-07-02 MET DST