=?iso-8859-1?B?a29ydGEgb2NoIGzlbmdhIHblZ29yIGj2ciBpaG9w

Paul Brosche (paulkil@swipnet.se)
Fri, 9 Oct 1998 10:43:49 +0200

Det hdr dr ett multipart-meddelande i MIME-format.

------=_NextPart_000_000A_01BDF371.B34F13C0
Content-Type: text/plain;
charset="iso-8859-1"
Content-Transfer-Encoding: quoted-printable

Kristeorin igen.

svar till Trond 8/10 från Paul 9/10 1998.

Konjunkturcykeln med upp- och nedgångar på 5-7 år har enligt ekonomerna funnits sedan
början på 1800-talet.
Det jag vill peka på är de faktorer som gjorde dessa cykler till relativt milda cykler under
perioden 1945-1970. Detta var resultatet av återuppbyggnaden av Europa, Koreakriget och Kalla kriget.
Den långa boomen under dessa ca 25 år berodde på att man (dvs kapitalisterna) byggde upp produktionskapaciteten.
Denna var i princip färdigutbyggd i mitten på 1960-talet. Sedan dess har man inte behövt satsa
liket mycket kapital i den direkta produktionen. Och kapitalisterna har sedan dess fått ett
allt större överskott på kapital (pengar).
För att stimulera efterfrågan på varor och tjänster har man blivit allt frikostigare på att låna ut pengar
och skapat skuldfällan (är vi åtminstone överens om att det finns en skuldfälla?).

Överskottet på kapital har även används i ökad utsträckning till köp av andra företag, (vilket inte skapar
nya jobb), men även till fastighetsspekulation i tex kontor. Krisen i Sydöstasien "började" i fastighetssektorn.
Överskottet av kapital har även tvingat fram en lång rad nyskapade spekulationsmöjligheter i värdepapper.
Vi är kanske överens om att det finns en kasinoekonomi också?

Men den globala efterfrågan på varor och tjänster stiger inte lika snabbt som produktviteten.(Denna förklaring gillar du tydligen inte?)

Skuldbördan(som hela tiden växer), lägre löner, lägre råvarupriser minskar efterfrågan på varor och tjänster.
Lägre löner och lägre råvarupriser beror också på ökad konkurrens.

Den frikostiga lånegivningen blev enbart ett sätt att - med början på 1970-talet- att skjuta upp/ att dämpa konjunkturcykeln,
som nu visar sig i ekonomin. Det gick att mildra konjunkturcykeln i början på 70-talet, men denna möjlighet har minskat
allt mer. Det är detta Minsky med flera är ute efter. Lägre toppar och allt djupare dalar i konjunkturcykeln, betyder
ökad sårbarehet i ekonomin och förvärrad kris. (dvs den långa vågen neråt sedan slutet av 1960-talet).

Kasinoekonomin har under de senaste 10-15 åren blivit viktigare dvs större än ekonomin inom produktionen.
Mer pengar eller kapital - om man nu kan kalla det hela så?- omsätts inom finanssektorn än inom produktionen.

Dessutom bör det tillfogas att kasinoekonomin inte är produktiv, den skapar inga nya värden. Det överskott
eller surplus, som uppstår när kaptalisterna anser att dom inte behöver investera i varu- och tjänste produktionen,
dvs när produktionskapaciteten är tillräckligt utbyggd, detta surplus härstammar från arbetare och tjänstemäns
arbete inom just varu och tjänstesektorn. (se även Minkens inlägg i senaste Röde fane. Jag har däremot en
annan förklaring till varför kapitalisterna drar ner på investeringarna inom varu och tjänstesektorn, än vad Minken har).

Tilläggas kan dessutom sägas att det är bankerna och storföretagens kapitalavdelningar, som är dom mest drivande
i avregleringen av kapitalmarknaden och för att avveckla alla valutarestriktioner, dvs för att få ett fritt kapitalflöde.
Kampen mot MAI-avtalet är viktig.

Till sist 2 citat:

It is precisely capitalism´s deep-seated tendency
to generate more surplus than it can absorb that
underlies the system´s present (and continuing) crisis.
Sweezy i Monthly Review 45/9 (feb 1994) sid 17

already before the 1970s were over, a swelling tide of
investment-seeking funds, uable to find profitable
outlets because of general excess capacity.
Sweezy i MR 44/5 (okt 1992) sid 8

Hälsningar:
Paul Brosché
paulkil@swipnet.se

Kil-Värmland, 1998 10 09

Ps.
Jag är naturligtvis medveten om att alla teorier, även Sweezys stagnations teori, på sätt och vis är ensidiga,
dvs man kan inte ta upp allt i en teori.
En teoris funktion är att sätta ljuset på ett visst problemkomplex.Och ofta är politiska värderingar med underförstått
i teorin.
Jag menar att Marx-Sweezy´s teorier leder till att folk måste bli mer angagerade, skaffa sig kunskaper och vara
aktiva i miljörörelser osv.
Vi måste också beskriva världen på ett sådant sätt att dessa människor, tycker det är meningsfullt -det går att
förändra- annars kan inte folket bli ett subjekt- dvs aktivt påverka utvecklingen.
För övrigt:
bara detta att konjunkturcykeln har funnits i 200 år, visar väl att vi behöver ett annat samhällssystem. Vad tycker du
Trond?

Paul

------=_NextPart_000_000A_01BDF371.B34F13C0
Content-Type: text/html;
charset="iso-8859-1"
Content-Transfer-Encoding: quoted-printable

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD W3 HTML//EN">

Kristeorin igen.
 
svar till Trond 8/10 från Paul 9/10 1998.
 
Konjunkturcykeln med upp- och nedgångar på 5-7 år har enligt ekonomerna funnits sedan
början på 1800-talet.
Det jag vill peka på är de faktorer som gjorde dessa cykler till relativt milda cykler under
perioden 1945-1970. Detta var resultatet av återuppbyggnaden av Europa, Koreakriget och Kalla kriget.
Den långa boomen under dessa ca 25 år berodde på att man (dvs kapitalisterna) byggde upp produktionskapaciteten.
Denna var i princip färdigutbyggd i mitten på 1960-talet. Sedan dess har man inte behövt satsa
liket mycket kapital i den direkta produktionen. Och kapitalisterna har sedan dess fått ett
allt större överskott på kapital (pengar).
För att stimulera efterfrågan på varor och tjänster har man blivit allt frikostigare på att låna ut pengar
och skapat skuldfällan (är vi åtminstone överens om att det finns en skuldfälla?).
 
Överskottet på kapital har även används i ökad utsträckning till köp av andra företag, (vilket inte skapar
nya jobb), men även till fastighetsspekulation i tex kontor. Krisen i Sydöstasien "började" i fastighetssektorn.
Överskottet av kapital har även tvingat fram en lång rad nyskapade spekulationsmöjligheter i värdepapper.
Vi är kanske överens om att det finns en kasinoekonomi också?
 
Men den globala efterfrågan på varor och tjänster stiger inte lika snabbt som produktviteten.(Denna förklaring gillar du tydligen inte?)
 
Skuldbördan(som hela tiden växer), lägre löner, lägre råvarupriser minskar efterfrågan på varor och tjänster.
Lägre löner och lägre råvarupriser beror också på ökad konkurrens.
 
Den frikostiga lånegivningen blev enbart ett sätt att - med början på 1970-talet- att skjuta upp/ att dämpa konjunkturcykeln,
som nu visar sig i ekonomin. Det gick att mildra konjunkturcykeln i början på 70-talet, men denna möjlighet har minskat
allt mer. Det är detta Minsky med flera är ute efter. Lägre toppar och allt djupare dalar i konjunkturcykeln, betyder
ökad sårbarehet i ekonomin och förvärrad kris. (dvs den långa vågen neråt sedan slutet av 1960-talet).
 
Kasinoekonomin har under de senaste 10-15 åren blivit viktigare dvs större än ekonomin inom produktionen.
Mer pengar eller kapital - om man nu kan kalla det hela så?- omsätts inom finanssektorn än inom produktionen.
 
Dessutom bör det tillfogas att kasinoekonomin inte är produktiv, den skapar inga nya värden. Det överskott
eller surplus, som uppstår när kaptalisterna anser att dom inte behöver investera i varu- och tjänste produktionen,
dvs när produktionskapaciteten är tillräckligt utbyggd, detta surplus härstammar från arbetare och tjänstemäns
arbete inom just varu och tjänstesektorn. (se även Minkens inlägg i senaste Röde fane. Jag har däremot en
annan förklaring till varför kapitalisterna drar ner på investeringarna inom varu och tjänstesektorn, än vad Minken har).
 
 
Tilläggas kan dessutom sägas att det är bankerna och storföretagens kapitalavdelningar, som är dom mest drivande
i avregleringen av kapitalmarknaden och för att avveckla alla valutarestriktioner, dvs för att få ett fritt kapitalflöde.
Kampen mot MAI-avtalet är viktig.
 
Till sist 2 citat:
 
It is precisely capitalism´s deep-seated tendency
to generate more surplus than it can absorb that
underlies the system´s present (and continuing) crisis.
Sweezy i Monthly Review 45/9 (feb 1994) sid 17
 
 
already before the 1970s were over, a swelling tide of
investment-seeking funds, uable to find profitable
outlets because of general excess capacity.
Sweezy i MR 44/5 (okt 1992) sid 8
 
Hälsningar:
Paul Brosché
paulkil@swipnet.se
 
Kil-Värmland, 1998 10 09
 
Ps.
Jag är naturligtvis medveten om att alla teorier, även Sweezys stagnations teori, på sätt och vis är ensidiga,
dvs man kan inte ta upp allt i en teori.
En teoris funktion är att sätta ljuset på ett visst problemkomplex.Och ofta är politiska värderingar med underförstått
i teorin.
Jag menar att Marx-Sweezy´s teorier leder till att folk måste bli mer angagerade, skaffa sig kunskaper och vara
aktiva i miljörörelser osv.
Vi måste också beskriva världen på ett sådant sätt att dessa människor, tycker det är meningsfullt -det går att
förändra- annars kan inte folket bli ett subjekt- dvs aktivt påverka utvecklingen.
För övrigt:
bara detta att konjunkturcykeln har funnits i 200 år, visar väl att vi behöver ett annat samhällssystem. Vad tycker du
Trond?
 
Paul
 
 
 
------=_NextPart_000_000A_01BDF371.B34F13C0--