Effektiviseringshysteriet høster fler ofre i en verden hvor stadig mindre
er nødvendig arbeid til livets opprettholdelse og stadig mer er
liksomarbeid som skyldes at kapitalismen ikke kjenner noen annen
fordelingsmåte for det produserte enn arbeidslønn og profitt (inklusive
aksje-pyramidespill).
I småskole og barnehage merkes dette også, for som det heter i nedenstående
Aftonblad-artikkel:
- Barnen i en förskoleklass träffar idag 30 andra barn på
förmiddagen. På eftermiddagen slås grupperna ihop och blir
mycket större.
- Barnen får aldrig vara ensamma. De får aldrig en chans
att vila, förklarar Margareta Blennow i Ekot.
Och tillägger:
- Jag kallar det här för hjärnstress.
Det var Nansen som i sin tid påpekte alles behov for ensomhet hver dag.
Karsten Johansen
”Våra barn är
hjärnstressade”
Barnläkare slår idag larm om att barn i förskoleåldern
mår allt sämre.
Och de psykosomatiska besvären blir allt vanligare.
- Jag kallar det hjärnstress, säger överläkare
Margareta Blennow som är djupt oroad över
utvecklingen.
Många barn i förskolan mår
dåligt.
I de så kallade
sexårsverksamheterna har det
på senare år blivit allt mer
vanligt med barn som har
tydliga psykosomatiska
problem.
Det menar Margareta
Blennow, överläkare med
ansvar för bland annat
barnavårdscentralen i Sköndal söder om Stockholm där
problemen ökat märkbart.
I en intervju för radions Ekoredaktion berättar hon om
föräldrar som kommit till barnavårdscentralen och varit oroade
för att deras barn plötsligt börjat göra på sig när de börjat i
förskolan.
- De har också visat ett mera aggressivt beteende än
tidigare.
Problemen, menar Margareta Blennow, blev påtagliga förra
hösten då den årliga kullen av omkring 90 barn inför
skolstarten genomgick den obligatoriska hälsokontrollen i
samråd med skolpersonal, läkare och föräldrar.
25 procent hade stressrelaterade besvär
Vanligtvis brukar mellan 10 och 15 procent av barnen visa
tecken på psykosomatiska besvär. Men då, hösten 1999,
visade det istället att hela 25 procent av barnen led av
allvarliga stressrelaterade besvär.
Margareta Blennow menar att det är barnens förändrade
vardag som är orsaken till deras allt sämre hälsa.
- Barnen i en förskoleklass träffar idag 30 andra barn på
förmiddagen. På eftermiddagen slås grupperna ihop och blir
mycket större.
- Barnen får aldrig vara ensamma. De får aldrig en chans
att vila, förklarar Margareta Blennow i Ekot.
Och tillägger:
- Jag kallar det här för hjärnstress.
Barnombudsmannen Louise Sylwander håller och är
bekymrad över utveckling där skolan inte längre ser till
barnens
behov.
Hon menar att dåligt städade toaletter som barnen vägrar
besöka, buller och stress i matköer är andra tecken på dålig
skolmiljö som gör att framför allt yngre och känsliga barn far
illa.
This archive was generated by hypermail 2b29 : Thu Jan 13 2000 - 21:21:42 MET