Marx tre aspekter på människan

From: Paul_Brosché (paulkil@swipnet.se)
Date: Mon Dec 06 1999 - 11:06:38 MET


Tillägg till det förra inlägget, om Marx´ metod.

Marx har tre aspekter på människan och hennes arbete.

Grundidéen till denna indelning fick Marx ifrån Hegel, se
Grundrisse, 1973, engelska utgåvan sid. 449-450.
Grundrisse är Marx första ekonomiska förarbete,
skrivet 1857-58.

1. Den universella människan.
Detta är den aktivt, skapande och planerande människan, som har funnits
i 2 miljoner år, då hon uppfann elden, och lärde sig koka och steka mat, och på så sätt fick fler näringsämnen, och utvecklade en större hjärna. Marx och Engels kallar denna människa för "the tool-making" animal.

2. Den abstrakta människan, eller det abstrakta arbetet.
Här bortser Marx ifrån att människan utvecklas, och skalar bort
allt specifikt från henne. Kanske fick Marx denna idé ifrån:
tillbaka till naturen-tesen av Rousseau.
Det är denna avskalade människa, som Marx använder sig av
i Band 1 av kapitalet, dvs. när han talar om kapitalet i allmänhet.
Människan här har samma behov av kläder, mat och bostäder,
samma arbetsmotivation och samma yrkesskicklighet.
Detta har jag lite godtyckligt? kanske, dragit ut till att Marx inte just här är intresserad av att arbetarna har olika lön.

3. Den konkreta människan, eller det konkreta och specifika arbetet. Här det den livs levande människan, under kapitalismen,
med olika behov, olika yrkesskicklighet, och dessutom hela tiden förändrade behov och yrkesskicklighet.
Denna människa, kopplade Marx ihop med olika stadier eller produktionssätt.
Den konkreta människan var olika, beroende på hur de försörjde sig, dvs. om det var herdar, jordbruk eller
genom fabriksarbete. Denna idé fick Marx ifrån de skotska upplysningsfilosoferna, med Adam Smith i spetsen.
Det är den människan som framträder "i de många kapitalen".

Marx indelning i "kapitalet i allmänhet" respektive " de många kapitalen"
finns på ovan nämnda sidor i Grundrisse.

4. Av detta borde man komma fram till ytterligare, en konkret människa och
också en medvetet skapande människa, eller hur?
Det var bara i det demokratiskt, medvetet skapade samhället, som människan
kunde frigöra sina talanger och vara den hon egentligen var.
Och då är vi tillbaka till Marx humanistiska värderingar, som också genomsyrar Marx skrifter.

Vänligen,
Paul i Kil,
1999-12-06



This archive was generated by hypermail 2b29 : Thu Jan 13 2000 - 15:17:45 MET