Kapitalet i allmänhet,
är i huvudsak Marx första volym av Kapitalet.
Här gör Marx bland annat följande antaganden (eller abstraktioner), för att bevisa mervärdeteorin:
1. Att det bara finns två klasser dvs. kapitalister och arbetare
och att produktionsresultatet delas upp bara på dessa två klasser.
Detta dvs. uppdelningen av produktionsresultatet kallar Marx också för distribution. Detta första antagande bygger i sin tur på
att den privata äganderätten är allmänt genomförd och att arbetaren är skiljd från sina produktionsmedel, som nu istället ägs av kapitalisterna. Detta antagande kom Marx enligt min mening fram till redan i de ekonomisk-filosofiska så kallade Parismanuskripten från 1844-45. Marx blev kommunist i Paris.
2. Marx antar också att alla arbetare har samma lön, och att de har samma yrkesskicklighet. Detta innebär att alla arbetare bidrar
med samma värde till den färdiga varan.
3. Marx antar också att alla varor blir sålda dvs. att inga problem med realiseringen finns och att alla varor blir sålda till sitt värde.
Dvs. Marx bortser från överproduktion och konkurrens.
4. Marx antar att England eller Storbritannien är lika med kapitalismen, och bortser från imperialism och utrikeshandel.
5. Marx bortser också ifrån krediten, och hur fort investerat kapital kommer tillbaka i form av nytt kapital.
6. Dessutom bortser Marx i från statens roll under kapitalismen.
Min lista över Marx antaganden eller abstraktioner är säkert inte komplett, men jag hoppas fått med några om de viktigaste antagandena.
Med de många kapitalen, det som skulle bli Marx´ tredje band av
Kapitalet, menar jag att Marx släpper flera av de antaganden, som han gör i första bandet, utan möjligen den grundläggande
värderingen att den privata äganderätten, är avgörande hur
kapitalismen fungerar i verkligheten.
Så tex så fördelas ju produktionsresultatet, eller rättare sagt
pengarna som kommer in när varorna har blivit sålda, olika inom arbetarklassen (jag räknar in större delen av tjänstemännen inom arbetarklassen) och olika mellan fraktioner inom kapitalistklassen. Olika företag har olika profitkvoter, men även att delar av profiten går till banker (det räntebärande kapialet).
På Marx tid var fördelningen av kastningen från jordbruket viktig också.
Och allt detta är i praktiken Marx´ andra aspekt på distributionen.
Det är denna aspekt på distributionen, som oftast är uppe till
debatt i massmedia, medan den första aspekten på distributionen,
dvs. uppdelningen i kapitalister respektive arbetare sällan diskuteras.
Sedan hör det till problemet att Marx inte är konsekvent i första bandet, utan att han i bland stoppar in saker tex konkurrensen,
som ursprungligen var tänkt för tredje bandet.
Vad gäller den omhuldade teorin om tendensen till den fallande
profitkvoten, dvs. att det organiska kapitalet stiger fortare än lönerna, så är jag benägen att tro att det fortfarande är en teori
där Marx bortser i från flera saker, och att detta är en teori inom
kapitalet i allmänhet. När sedan Marx hävdade att denna teori modifierades av flera omständigheter, så är vi tillbaka till dels
klasskampen och dels Marx motverkande faktorer. Och det som
Marx ursprungligen att hade tänkt skulle bli de många kapitalen,
dvs. tredje bandet av Kapitalet.
Min slutsats är att Marx´ metod ( med uppdelningen av kapital i allmänhet och de många kapitalen) syftade till följande, att:
Marx ekonomiska teorier måste betraktas som en i grunden samhällelig teori.
Om den privata äganderätten är grunden till konkurrensen, så är det den privata äganderätten som måste upphävas. Det hjälper inte att man bara modifierar eller ändrar konkurrensen.
Marx siktade in sin ekonomiska kritik framför allt på Adam Smith och David Ricardo, för att visa vilka antaganden och värderingar deras ekonomiska teorier stod på. Vilket i princip är samma värderingar som genomsyrar all ekonomisk teori, som lärs ut idag, och som är grunden för rasism, imperialism och
fattigdom och proletarisering i tredje världen idag.
Vad gäller de ekonomisk begrepp, som Marx använder tex abstakt och konkret arbete, så finns ett index över begreppen i
Penguinutgåvan (på engelska), av Kapitalet från 1976,
och även i Darvid Harvey, 1982: Limits of capital.
Den senare boken rekommendes varmt.
I ett kallt Sverige,
1999-12-05,
Paul i Kil.
This archive was generated by hypermail 2b29 : Thu Jan 13 2000 - 15:17:45 MET