Jag finner Håvard Ravn Ottesens argumentation för en intern eller extern
kommersialisering av reprocentralens verksamhet irrelevant och oseriös.
(1) Kopinor-avgifterna är en helt annan fråga vilken har inte något som
helst at göra med frågan om reprosentralens vara eller ikke vara.
(2) Kompendieproduktion är bara en bråkdel av reprosentralens arbete och
därför kan den inte heller vara avgörande när det gäller att bestämma om man
skall behålla eller inte behålla de lokala reprosentralerna.
(3) Det var beklämmande att läsa Ottesens utfall mot "mindre nyttig
litteratur" som "prackas på" studenterna. Att ställa Litteratur och
Undervisning mot varandra – litteratur "som noen har bestemt at" studenten
skal läsa och undervisning "som gir" studenten "en arena for å diskutere
faget" han studerar – är demagogi. Studenten som anser att han blir
"påprackad" för mycket litteratur borde finna någon annan sysselsättning än
universitetsstudier. Om studenten anser att litteraturen han får inte är
nyttig nog borde han diskutera frågan med sin lärare.
Universitetsundervisning utan litteratur (och, ja, ofta tidskriftslitteratur
eftersom det är där frontline-forskning offentliggörs) är föga möjligt.
Papperssparande former, t. ex., undervisning genom internett, är på väg fram
–- men litteratur (kompendier utlagda på websidor) använder man självklart
även i dessa former.
(4) Angående resonemanget som vill ifrågasätta om reprotjänsten kan anses
som universitetets hovedoppgave, vill jag erinra om de följande:
(a) Ett universitet är inget storföretag. Hos det senare kan det vara
viktigt med en marknadsmässig bokföring: det vill säga, det att både
kostnader och vinster är påtagliga hos de delenheterna där själva de olika
produktiva verksamheterna bedrivs (och där de tillhörande kostnaderna)
uppstår. Den centrala universitetsorganisationens almänna roll och funktion
är däremot INTE den att pressa störst möjlig finansiell vinst ur delenheterna.
(b) Den centrala universitetsorganisationens allmänna roll och funktion är
den att genom bland annat organiseringen av logistiska/infrastrukturella
tjänster möjliggöra och hjälpa fram bra prestanda i undervisning och
forskning på enheterna som själva bedriver undervisning och forskning. Att
kalla en sådan tjänst "direkte subsidiering fra sentralthold" vittnar därför
om att inläggets författare inte riktigt förstod de fundamentala och
nödvändiga skillnaderna mellan ett universitet och ett marknadsorienterat
och marknadsberoende storföretag.
(c) När man tänker efter och har förstått, till skillnad ifrån inläggets
författare, vad universitetets "produktion" handlar om, kan man lätt inse
att den delen av universitetet vilken verkligen "subsidieras" är just
universitetets (och inte minst dess centrala) administration. Det är vi,
universitetets forskare och lärare, som subsidierar dem; det är vi som
försöker -- alla illa genomtänkta och skadliga försök på "profilering" och
"marknadsföring" till trots -- att upprätthålla och vidareutveckla vår
kompetens, att reproducera kunskap och producera ny kunksap vilken godtas i
enlighet med de internationella vetenskapliga standarderna. Det är vårt
forsknings- och undervisningsarbete, dess kvalité och standarder som
definierar NTNU som ett universitet eller som definierar det som en perifär
och provinciell högre utbildningsinsitution vilken inte har någon plats inom
den globala akademiska världen.
(d) De tjänsterna som bland annat centrala administrationen levererar och
organiserar för oss skall utformas utefter våra behov. Och för vår
forsknings- och undervisningsverksamhet är det väldigt viktigt att vi har
direkt tillgång till en reprocentral vilken är i stånd till, att på våra
villkor och efter våra önskemål, men inom rimliga och givna ekonomiska
begränsningar, kopiera och binda våra hovedfags- och doktorgradsavhandlingar
samt våra skriftsserier vilka i flera fall har dragit till sig positiv
internationell uppmärksamhet.
Att leka marknadsekonomi inom huset, mellan universitetets olika
funktionella beståndsdelar, eller att lägga ut för vår forsknings- och
undervisningsverksamhet väsentliga funktioner på entreprenad vore inte bara
ovärdigt ett universitet, det vore också entydigt med en politisk
konkursförklaring från universitetsledningens sida.
György Péteri, professor
Historisk institutt
Gyorgy Peteri
Department of History
Norwegian University of Technology & Science
N-7034 Trondheim, Norway
tel: +47 73 59 8206
fax: +47 73 59 6441
This archive was generated by hypermail 2.1.2 : 20-12-01 MET