------=_NextPart_000_0004_01BDE6E3.9E987C40
Content-Type: text/plain;
charset="iso-8859-1"
Content-Transfer-Encoding: quoted-printable
Marknadens roll!
Hej alla norska vänner!
Nu är jag tillbaka på erat elektroniska kontaktnät!
1. Jag tror det är ett misstag (eller leder fel) om ni fortsätter att diskutera
enbart om det var socialism eller kapitalism i Sovjetunionen.
Jag tror att man först ska beskriva det som hände - det vi tror hände-
men också: vad var möjligt att göra, dvs vilka villkor gällde, och vilka
kompromisser var man tvungen att göra.
När NEP infördes 1921, så var det en eftergift till marknaden och de
kapitalistiska krafterna i Sovjetunionen. Detta ansåg Lenin var nödvändigt
efter inbördeskriget.
Det finns en lång rad beslut, som fattades efter november 1917, som
visar på en yttre verklighet, som man hela tiden var tvungen att ta
hänsyn till. Man var helt enkelt tvungen att kompromissa sig fram.
Samtidigt fanns naturligtvis möjligheten till frihet, dvs hela tiden
målmedvetet sträva efter ett klasslöst samhälle.
Jag anser (efter att ha läst Bettelheim, Sweezy, Amin och Mao) att
det är mycket tveksamt att säga att: Sovjetunionen medvetet
strävade efter ett klasslöst samhälle.
Man tog statsmakten, men man kunde inte med hjälp av enbart
statsmakten både gradvis och snabbare (med språng) omforma
samhället i en kommunistisk riktning. Man fick helt enkelt inte
folkets stora massa med sig!
Många av de beslut man tog efter 1917, påminner också om en
traditionell borgerlig ledning av ekonomin.
När partiet blev lagligt 1917 så hade man ingen erfarenhet av
innehav av statsmakten, och man gick så att säga in i
bokhandeln och köpte traditionell borgerlig ekonomisk litteratur,
som man sedan försökte utnyttja det som var bra i ett
socialistiskt syfte.
Bettelheim med flera ovan menar dessutom att partiet
trodde på någon slags lönekaketeori dvs att ökar kakan, dvs produktiviteten,
så kommer nästan automatiskt en förändring av värderingar och
institutioner dvs det vi kallar överbyggnaden, och då i en socialistisk riktning.
Men så blev det inte, man förstod aldrig att överbyggnaden kan bli en broms
mot den ekonomiska utvecklingen.
Man hade möjligheterna efter november 1917, men man tog dom inte!
2. Marx mervärdeteori bygger bland annat på premissen att arbetaren är
egendomslös, och att arbetaren tvingas in i en konkurrens om att få jobb,
och därvid bjuder under sin arbetskraft den andres. Om inte facket kan,
upprätthålla lönenivåerna.
Denna uppkomst av arbetarklassen, är enligt min mening viktig att
diskutera. Ellen Meiksens Wood, som är ny medarbetare i tidskriften
Monthly Review är en av flera, som har tagit upp denna problematik.
Jag menar att vi måste koppla ihop debatten om arbetarklassens
uppkomst, med debatten om avskaffandet av arbetarklassen (och
alla andra klasser), dvs debatten om Sovjetunionen och Kina.
Självklart egentligen.
Var det så att NEP 1921, och Dengs ekonomiska politik i Kina, sågs som
socialism och innebar att marknaden behölls och då även
en arbetarklass?
Även om marknaden inskränktes under socialismen, så var
det lika fullt ett klass-samhälle.
Jag menar att Mao var långt mer medveten om dessa problem,
än vad man var i Sovjetunionen.
Hälsningar,
från
Palle, dvs
paulkil@swipnet.se
Kil i Värmland 1998 09 23
------=_NextPart_000_0004_01BDE6E3.9E987C40
Content-Type: text/html;
charset="iso-8859-1"
Content-Transfer-Encoding: quoted-printable
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD W3 HTML//EN">