Detta inlägg korspostas till frihetlig debatt,den Norska
mailinglistan progressiv och Klassekampens forum samt
KomList
Till den Norska listan Klassekampen-forum
Jag läste mötesreglerna i Klassekampens forum innan jag
slog på den här listan, och såg en del där som jag
uppfattar som censur av politiskt tänkande, om än i
förklädd form. Jag har följt "debatten" här och hittills
så har jag bara sett inlägg (meldinger)som antingen
rekommenderar att någon ska stängas av från listan, eller
inlägg där någon klagar över att de hotats med avstängning
från listan. Trots att jag bara läst listan några dagar så
får jag intrycket att min slutsats varit riktig att
mötesreglerna är antidemokratiska, auktoritära och ett
uttryck för cencur av politiskt tänkande.
Vad menar jag då ? För att förstå frågan, måste man
betrakta de stora perspektiven och ställa sig frågan: "Vad
är politik ?" Politik är kampen mellan i huvudsak två
riktningar i samhället; arbete och kapital.Klasskampen.
1) Vad betecknar arbetet ?
Kommunisterna bedriver kampen för arbetets sak, genom att
påvisa kapitalets existens och dess makt över våra liv.
Detta bevisar de genom att använda både sina egna liv och
andras liv som de anför som bevis mot kapitalet. Genom
att samverka med andra, och bli ett kollektiv ämnar man
besegra kapitalet. Genom att dessutom HÖJA den andliga och
intellektuella nivån hos arbetarklassen, så ämnar man ur
detta kollektiv skapa ett avantgarde, som blir en antites
till kapitalistklassen.Kommunisterna vill att vi ska bli
jämlika genom att sätta oss över våra svagheter, och höja
oss upp ur vår situation genom att bli medvetna, och bygga
ett framtida samhälle av helt ny typ.
2) Vad betecknar kapitalet ?
Kapitalet är ett särintresse, bland de bakåtsträvande
krafterna. Kapitalet styr över våra liv, till skillnad
från de andra bakåtsträvande krafterna, som i övrigt bara
längtar efter en svunnen tid, och vanligen lämnar oss
andra i fred.
Kapitalet är anti-tes till det kommunistiska avantgardet.
Kapitalet vill att vi ska alla bli jämlika, men inte genom
att höja oss upp, utan genom att de som är huvudet högre
än andra moraliskt och intellektuellt, ska bli huvudet
kortare.Kapitalet vänder sig till de som vill kvarstå i
status quo, eller de som vill tillbaka. Kapitalet vill
inte att vi ska fundera på en ny typ av samhälle, utan
stödja det samhälle " vi" har. Kapitalet vill att
människan ska stanna kvar i en relation till överheten med
ett beroendeförhålladen av typ förälder-barn.Kapitalet
vill inte att människan ska bli upplyst, eller medveten.
Kapuitalet bedriver klappjakt på det kommunistiska
avantgardet.
Jag har min politiska uppfostran i den revolutionära
marxism-leninismen.Jag har varit kommunist nu i snart 30
år,det har jag fått betala dyrt för.I början på 70-talet
var tidningen Klassekampen och den starka maoistiska
rörelsen i Norge något som vi var stolta över i den
svenska vänstern. Idag så är mest Klassekampen känd för
att i dess web-version så står det en skylt att tidningen
är ägd av den multinationella amerikanska mediakoncernen
IDG-group.Vi har haft mycket gemensamt en gång, men jag
tror knappast att vi idag har mycket gemensamt.
Jag återgår därför till kritiken av den politiska cencur
som råder på denna lista, och anknyter till de
beskrivningar av kapitalets och arbetets motstående
intressen som bekämpar varandra i klasskampen.
Jag finner i detta mötets regler kapitalets intressen
formulerade, om än som en dold politisk ståndpunkt. Jag
konstaterar, att om någon ämnar hävda att sådana
begränsningar av de politiska rättigheterna är nödvändiga
för att rättvisa , och ordning ska finnas, så motsägs
detta av att resultatet är o-ordning och orättvisa.
De som avsett att förena arbetets och kapitalets
intressen, borde kunna konstatera att resultatet innebär
mer konflikter än om man avstod från att försöka förena
dessa intressen.
Så till kritiken:
1) Förbud mot att korsposta texter.
Detta är inte ett försök att begränsa korspostning av
texter; det är ett sätt att stoppa spridning av
information över internet. Det är ett sätt att förhindra
möjlighet att solidarisera sig och jämföra sig med
kollektivet.Det är ett sätt att begränsa politiken till
att endast handla om lokala företeelser och dagsfrågor.
2) Förbud mot att skriva många texter eller långa texter.
Det är tydligen så att man bedriver klappjakt på
kommunistiskt avantgarde här, och vänder sig emot projekt
att höja den politiska och intellektuella nivån.Här får de
som är huvudet längre huvudet avhugget, så att de inte är
längre än den kortaste. Här vill man inte veta vad ett
avantgarde är, utan här vill man veta vad en gammal gumma
från Skanör har att säga om politiken och klasskampen. Här
vill inte listägaren att man ska höja sig över sina
brister, utan istället leva med dem. Breven till listan
bör vara korta, och inte för många. Breven bör avfattas
på i huvudsak korta ord, och handla om dagsfrågor.
Detta är alltså mer ett politiskt manifest för kapitalets
intressen, där diskussioner om arbetets roll i samhället
begränsas till dagsfrågor, och dels begränsas till att
handla om lokala frågor. Dessutom så förbjuds
kommunistiskt avantgarde att agitera, eller delge djupare
erfarenheter än den ytliga kontakten med politiken, genom
att endast ytliga korta resonamang tillåts, och inte
replikväxlingar som i riktiga debatter.
"Våra små vänner arbetarna" sägs inte vilja bli upplysta,
medvetna, kunniga eller intellektuella, och listägaren
vill ju bara skydda arbetarna från elaka kommunister som
vill skada dem med agitation.. :-/
Listägaren kallar detta mötesregler; jag avvisar detta,
och kallar inte detta för ordningsregler utan det är ett
politiskt manifest där man redogör för priset mellan att
arbetet tvingas under kapitalets intressen.
Jag avvisar alltså detta, och ignorerar dessa regler,
likaväl som om någon försökte tvinga mig att hylla någon
politisk symbol eller sång jag ogillar.
Jag struntar i förbudet mot korspostning av sanningen om
denna lista ! Jag sprider den istället vidare , och
trotsar detta förbud som jag föraktar !
jag struntar i förbudet mot att skriva om ideologier, och
mot förbudet mot att ta fram sanningen bakom orden i
mötesreglerna ! Jag struntar i detta, och jag tycker om
mig själv när jag struntar i detta.
Jag har tidigare besökt en liknande lista med stora inre
spänningar; Socialistisk venstres sv-debatt.Jag skickade
ett brev till listan och berättade att jag varit utsatt
för yrkesförbud i sverige sedan 25 år, och inte haft fasta
anställningar sedan 1975 av orsaken att jag är
kommunist.Jag har av dessa orsaker förtidspensionerats med
motiveringen " primärt inte sjuk, anledningen är politisk
svartlistning".
Listägare Ivar Johansen stängde omedelbart av mig från
listan, utan annan motivering än att JAG, dvs bokstavligen
JAG som person inte passade in där.
JAG som medlem i vänsterpartiet i sverige torde nog ha
passat in där.
JAG som skrivare i svdebatt som enligt de mötesregler jag
läste igenom innan jag började skriva där var " ett öppet
forum för medlemmar och sympatisörer till SV" borde ha
passat in där.
Men jag som erfaren kommunist passade inte in där; och då
handlade det inte om vad jag skrivit, utan om vad jag
skulle kunna tänkas skriva där!
Jag vill inte respektera sådant, och jag säger det igen;
Jag är STOLT över att jag missaktar sådana politiska
övergrepp !
Efter sex månader så slog jag på sv-debatt igen under
annan identitet, bara för att tala om vad jag tyckte om
Ivar Johanssens metoder.Jag skrev ett brev med samma
rubrik som detta brev. Ivar Johanssen sade då att han inte
skulle försöka stänga av mig igen, men sedan började en
pöbel med förtroendevalda i SV att skräna om att jag borde
avstängas från listan därför att jag "påstått att jag
blivit avstängd".
Jag talade gång på gång om åt dem att jag var kommunist
med yrkesförbud, och att jag frågade dem om de inte
skämdes för att även på sv-debatts forum vägra mig
yttranderätt.
..Nej, det fanns ingen av dem som skämdes för att bedriva
klappjakt på kommunister. Enligt "demokratiskt" beslut,
eller senare feodalt beslut, så "omröstade" man om mina
demokratiska rättigheter, och avstängde mig.
Detta tyder på att vi kommunister ju egentligen inte borde
på något sätt ha kontakt med dem som går kapitalets
ärenden. Vi borde inte besöka varandras forum, eller gå i
samma demonstrationståg; Vi står mot varandra helt enkelt.
En likande situation uppstod i Luleå 1991 under
valrörelsen. Utrikesminister Sten Andersson kom upp till
Luleå för att hålla ett tal om hur fin demokratin var i
sverige. Istället så väntade jag och pressen på honom med
frågor om det skulle bli slut på åsiktsregistreringen och
förföljelsen av kommunister.
Jag försökte lämna över två kilo bevismaterial och en
ansökan om upprättelse, men Sten Andersson vägrade ta emot
den, istället försökte hans vakter misshandla mig.
Sten Andersson höll tal på Sportlhallen i Luleå. 2500
socialdemokratiska anhängare hade samlats där.Jag satte
mig längst bort från podiet, och när säkerhetspolisens
folk upptäckte mig, så omringade de mig och ställde sig
med ryggarna mot mig runt om mig.
Sten Andersson var uppretad och hade förlorat
självbehärskningen. I stället för att hålla ett tal om hur
fin demokratin i sverige var, så höll han istället ett
försvarstal för åsiktsförföljelserna i sverige. Han skrek
att det var tack var dessa förföljelser som
socialdemokraterna hade stoppat kommunisterna.Hans röst
stegrades och blev allt mer upphetsad, när han kom till
slutet på sitt tal så skrek han " och om det blir
nödvändigt SÅ SKA VI GÖRA DET EEN GÅÅNG TIIILL !!" .
Då reste sig publiken upp och applåderade , samtidigt som
folket runt omkring mig vände sig mot mig, och skränade
glåpord. 2500 människor uttryckte tillsamans sitt hat mot
mig. Ynkligt; 2500 mot en kommunist !!
Jag vill med detta säga att Ivar Johanssen är inte
ensammen. De kan hålla ihop för att bli starkare, men det
räcker ändå inte.Deras sammanlagda gärning är en fis i
universum, och jag föraktar dem.
Slutligen på mitt långa brev vill jag besvara en fråga
från Nils P Lie-G. Han frågade mig för några dagar sedan
varför det varit så mycket politisk splittring bland
vänstern i sverige. Det kan säkert ha många orsaker, jag
tar bara upp EN av dessa orsaker. Jag tror att klasskampen
har varit starkare i sverige, Norge blev ju ett rikt land
som nation.
Däremot så tror jag att om det inte finns ett parti som
företräder arbetets intressen gentemot kapitalet i Norge,
så skulle det i så fall behövas en splittring, så att ett
sådant parti uppstår !
För den som har intresse för sådana frågor finns det
mailinglistor där arbetets intressen kan diskuteras i fria
diskussioner. Nils P Lie-G har en sådan lista som man slår
på genom att skriva till progressiv-subscribe@egroups.com
Vi har i sverige KomList som man slår på genom att skriva
till
kommunism-subscribe@egroups.com På Komlist så har vi
demokratiskt vald moderator, och även demokratiska val av
listägare,( jag ), eftersom vi anser att det är opassande
med Röda Feodalherrar som äger det fria ordet.
Tack för mig.
This archive was generated by hypermail 2b29 : Mon Mar 20 2000 - 12:35:56 MET