Det går att kombinera ett vardagsmedvetande med en radikal teori.
Marx' kunskapsteori och kunskapsspiralen.
Synpunkter på:
Terje Valens bok, 1992, Marxistisk renessanse.
Det här är nog den tredje bok med kunskapsteoretiska aspekter, som jag har
läst av en aktiv marxist-leninist, och jag tycker
frågeställningarna är viktiga.
Min tolkning av Marx kunskapsteori, kan naturligtvis också diskuteras.
1. Begrepp och kategorier.
Begreppen ( eller kategorierna) spelar en viktig roll i Marx' teori.
Marx skriver 1873, i efterskriften till andra tyska upplagan av Kapitalet:
"För mig är tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella,
omsatt och översatt i människans hjärna." I och med orden
"omsatt och översatt", så distanserar sig Marx ifrån de tolkningar
att tänkandet eller kunskapen bara är en bild eller återspegling av
verkligheten.
Lenin skriver i sina Filosofiska anteckningar (1914-15) att Kapitalet och
Marx teori är:
"The history of capitalism and the analysis of the CONCEPTS summing it up."
(Se CW 38 sid 320)
Marx skriver också att: "Min dialektiska metod är ...Hegels direkta motsats."
Det är här som Marx ställer Hegel på fötterna,
i och med att Marx hävdar att verkligheten bearbetas av hjärnan,
och blir en NY BILD i hjärnan. Tänkandet eller vår abstraktion formar vår
bild av verkligheten.
Ett begrepp måste ha en mening, betydelse eller innehåll för någon annan. Med Marx
ekonomiska begrepp kan vi kommunicera internationellt om vi kan komma
över ens, om vad begreppen betyder och innehåller.
Begreppen ändrar betydelse under historiens gång och i olika sociala
sammanhang. Det är människan som skapar språket, teorierna och begreppen.
2. Kunskapsspiralen.
Med begreppet mervärde ( och bytesvärde) kunde
Marx beskriva och förklara hur kapitalisterna blir allt rikare och
arbetarklassen utarmas. Begreppet mervärde var ett kunskapsteoretiskt
språng hos Marx.
Med tanke på att Marx mötte dom kommunistiska ideerna i Paris 1843-44,
och att han just då tog ett kunskapsteoretiskt språng, från Hegel och
Feuerbach, så visar just dom ekonomisk filosofiska manuskipten denna
nya mix eller nya kombination av tidigare ideer, inte längre är Hegel
eller Smith: det är riktigt det du skriver: "att detta var ett enormt
språng i Marx tänkande."
Är då detta nyckeln till förståelsen av hela marxismen? Möjligtvis nyckeln,
men även en nyckel behöver ett lås, annars fyller den inget behov.
Låset är enligt min mening Marx ekonomiska skrifter efter 1857, som
innehåller nya begrepp.
Dessutom utvecklades Marx tänkande i Paris till att han såg att
människorna kan analyseras i form av grupper eller klasser.
Marx börjar således använda begreppet klass i sin teori, och
detta ger en ny annorlunda bild av verkligheten, jämfört den bild,
som de borgerliga ekonomerna ger av verkligheten.
Den dagliga påverkan på samhället, människans dagliga
praktik ger kvantitativa förändringar på samhället.
Med hjälp av klassbegreppet kan vi visa hur klasser förändrar samhället
även med större och snabbare förändringar, dvs med språng, och således
också kvalitativa förändringar t ex från feodalism till kapitalism.
Vad gäller begrepp och teorier om den sociala verkligheten, så har nya
sådana tillkommit efter Marx, t ex roll, förväntnigar, begrepp som
beskriver den sociala verklighet, som människan skapar.
3. Nya språng nödvändiga, även inom marxismen.
Dessutom ingår det som en aspekt på klassbegreppet, för Marx att visa att
klasser inte alltid har funnits. Detta är också ett bevis, på enligt min
mening, att när vår yttre materiella verklighet förändrar sig, så kommer
vi att behöva nya begrepp för att beskriva och förklara denna nya verklighet
och dess förändring. Detta gäller även marxismen.
För även marxismen måste kunna utvecklas.
Ett bra exempel på en ny verklighet är uppkomsten av värdepappersekonomin.
Behöver vi inte diskutera denna nya verklighet mera? Hur skiljer sig
värdepappersekonomin ifrån Lenins finanskapital(1916)? Analysen av
begreppet klass borde vara en central del i en kommunistisk rörelse,
som har ett samhälle utan klasser som mål.
Terje, det som saknas i din bok, är varför det måste ske kunskapsteoretiska
språng, och varför BEGREPPEN (t ex klass och mervärde) är så viktiga hos Marx.
Lika viktig blir Lenins nya sätt att använda termen imperialism under 1916.
4. Om antaganden.
Våra begrepp, termer och teorier (och antaganden om verkligheten),
kort sagt vårt tänkande formar vår bild av verkligheten,
och styr i sista hand vårt handlande.
Jag håller med om att "kvardagsmedvit" inte ensamt ger ett revolutionärt
medvetande, men kan inte en och samma människa ha båda synsätten?
Kan inte en och samma mnniska ha (minst) två olika kartor över Oslo (verkligheten),
som ger olika aspekter eller segment av verkligheten?
Varför skriver du själv på nynorsk? Är inte det ett tecken på att vi
behöver ett eget lokalt språk? Är detta inte ett
"kvardagslivsperspektiv?
"Marx skriver vidare att nationalekonomin tog egendomen för given,
och de inte ger några förklaringar till privategendomens uppkomst(1844)."
a. att nationalekonomerna tog egendomen för given, är ett av deras
antaganden, en av deras Robinsonader,
b. förklaringen till privategendomens uppkomst ger Marx i sina
ekonomiska skrifter, dvs det är människan, som dagligen skapar och
reproducerar den privata äganderätten. Detta görs både i ekonomin
(skapandet av mervärde) och i ideologin (via uppfostran, skolor och
massmedia). Den skapande människan, skapar nya hus, vägar, datorer
dvs varor och tjänster, men också ideologi, ideer (och språk, begrepp och
vetenskap). Allt detta återverkar i sin tur på människan och klassen
(klasserna) igen.
c. enligt min mening måste alla vetenskaper arbeta med antaganden, och
detta gör det möjligt att förutsäga hur framtiden kommer att bli.
5. Om reduktionism:
Charmen med marxismen är den ger ett HELHETSPERSPEKTIV på hur samhället
ser ut och hur det har utvecklats historiskt sett. Flera av de författare
du kritiserar i din bok, har reducerat marxismen till en aspekt, till
filosofi (kunskapsteori) eller ekonomi, när det egentligen gäller att se att
man måste ha flera olika infallsvinklar på marxismen. Man måste se att
delarna utgör en helhet.
Paul Brosche, sommaren 1996.