Antallet av slaver i verden er 27 millioner og stigende. Mot de
postmoderne profetene og de såkalte modernistene har franskmannen Bruno
Latour skrevet boka: "Vi har aldri vært moderne" (finnes oversatt til
norsk). Det spørs om han ikke er inne på noe. Dels når vi ser på
slaveriet i dagens verden, barbariet, ikke minst uttrykt ved den
flertusenårige "bevissthet"sformen som finnes hos "folk" som Bush den 2.
og Sharon, bin Laden osv. Å lese den romerske historikeren Sallusts
beretninger om romersk politikk og krigføring for over to tusen år siden
er som å lese om dagens US-amerikanske imperiepolitikk. Bortsett fra at
datidens romere var mer siviliserte, hvis man tar deres forutsetninger
og muligheter i betraktning.
Karsten Johansen
Fra Aftonbladet
Engångsmänniskan
Annika Forsberg och Johanna Mannergren Selimovic om 27 miljoner slavar
vi drar nytta av
Seba är 22 år men kan varken läsa eller skriva. Hon känner inte till
begrepp som veckodagar eller årstider, och har aldrig ritat en bild. När
hon togs från Mali i Västafrika med löften om ett bättre liv i Paris var
hon bara fem år. I sin nya familj förväntades hon arbeta sexton timmar
om dygnet och när hon nyligen lyckades fly klassificerade läkarna de
fysiska övergrepp hon utsatts för som regelrätt tortyr.
Men hon hade ändå tur, Seba, som fick en chans till frihet. Det finns
i dag omkring 27 miljoner slavar i världen, dubbelt så många som de
afrikaner som fraktades över Atlanten under den mörka slavepoken på
1700- och 1800-talet. Det är människor som har fråntagits den mest
grundläggande mänskliga rättigheten – sin egen frihet – och som på
dagens globaliserade världsmarknad betingar ett rekordlågt pris.
Den respekterade organisationen Free the Slaves beräknar att
dagspriset ligger på tusen kronor. På den afrikanska marknaden är
priserna ännu lägre – där kan man köpa sig ett barn för bara 150 kronor.
Slavhandlarna har all anledning att gnugga händerna över de rekordlåga
priserna: i 1850-talets Alabama kostade en jordbruksslav 500 000 kronor
omräknat i dagens penningvärde. Då låg det i ägarnas intresse att hålla
dem arbetsföra så länge som möjligt – i dag behöver ägarna inte bry sig
så mycket om sina slavars hälsa och arbetsduglighet eftersom förtjänsten
ändå är strålande.
Kevin Bales, ordförande för Free the Slaves, kallar dem för
engångsmänniskor; de används och slängs sedan bort.
De finns framförallt i de fattiga länderna i Syd, där de arbetar med
att producera varor som ofta konsumeras i Nord, som kakao från
Västafrika eller kläder och handknutna mattor från Sydasien. Många
hamnar inom sexindustrin i Sydostasien och Östeuropa och säljs ibland
vidare till Sverige och andra välmående länder.
När Siri, som kommer från nordöstra Thailand, var fjorton år tog en
kvinna kontakt med hennes föräldrar. Siri skulle få ett välbetalt jobb,
sade kvinnan till föräldrarna, gav dem ett förskott på hennes kommande
lön på 50 000 baht (omkring 20 000 kronor) och förde henne till en
bordell där hon tvingas arbeta som prostituerad. Siri, som tjänar
ungefär 100 baht per kund, måste arbeta så mycket att hon kan betala av
på skulden och dessutom få in månadshyran på 30 000 baht. När hon
försökte fly fördubblades skulden som straff.
De allra flesta slavar finns i Indien, Pakistan och Bangladesh där
miljontals livegna arbetar på fabriker eller inom jordbruket. En av
dessa slavar är Kala Singh, som arbetade på ett storgods i delstaten
Punjab i Indien. Han lyckades fly från sin ägare och gömde sig på ett
härbärge för före detta slavar som drivs av organisationen
Dalit-rörelsen mot slaveri (DDVA). Härbärget stormades den 28 mars av
hans forna ägare och andra storbönder som försökte ta honom tillbaka med
våld. När polisen kom grep de Singh i stället för bönderna, trots att
det finns en lag i Indien sedan 1974 som förbjuder systemet med livegna.
Seba i Paris, Siri i Thailand, Kala i Indien. Tre människoöden bland
de ofattbara 27 miljoner som inte har något rättsskydd, och som inte
tycks vara värda mer än en axelryckning i omvärldens ögon. För samtidigt
som slavarnas antal ökar, lever paradoxalt nog myten vidare om att
slaveri inte längre förekommer. Som Bales säger:
– Det är lika felaktigt som att påstå att det inte längre finns
livshotande sjukdomar sedan digerdöden ebbade ut med medeltiden. Nya
epidemier utvecklas hela tiden, och det gör också slaveriet. Det uppstår
varhelst förutsättningarna är rätt.
I dag är de idealiska. Den amerikanske finansmannen Robert A. Johnson
har sagt att kapitalet har vingar och flyger dit arbetskraften är som
allra billigast.
Det kan tyckas vara en obegriplighet att man i den offentliga debatten
ägnar sig åt att diskutera hur slaktdjur transporteras inom EU samtidigt
som man ignorerar de människor som smugglas över gränserna, en kommers
som globalt omsätter nästan lika mycket som handeln med knark och vapen,
det vill säga cirka 70 miljarder kronor.
En nymornad värld börjar dock få upp ögonen för det moderna slaveriet
och försöker komma åt problemet med hjälp av lagstiftning. En
FN-konvention med ett tilläggsprotokoll om människohandel har antagits,
och i Sverige genomförs 1 juli en lagändring som innebär att
människohandel för sexuella ändamål blir ett brott.
Och visst kan nya lagar göra det lättare att gripa aktörer i
människohandelns långa kedja, men lagstiftningen står sig slätt så länge
den ständiga jakten på maximala vinstmarginaler och låga butikspriser
fortsätter.
En indikation på att något inte står rätt till är prislappen. Kostar
en t-shirt en femtiolapp är det sannolikt att någon fått stå för
mellanskillnaden. Siffrorna går bara ihop om man tar bort
arbetskostnaderna för ett par produktionsmoment.
155 år efter att Sveriges riksdag beslöt att slaveriet för alltid är
förbjudet, och 75 år efter att det internationella samfundet
olagligförklarade all form av påtvingat arbete finns det fler slavar än
någonsin tidigare, och få – eller inga – garantier för att vårt kakao,
kaffe och te inte plockats av flinka barnhänder.
Fotnot: Mer information på www.freetheslaves.net, www.antislavery.org
Annika Forsberg
Johanna Mannergren Selimovic
Publicerad: 2002-07-01
Artikelförfattarna utkommer inom kort med en ny upplaga av boken
Omtankar, om socialt och ekologiskt rättvis handel, på
Naturskyddsföreningens förlag.
______________________________________________________________________________
ifrance.com, l'email gratuit le plus complet de l'Internet !
vos emails depuis un navigateur, en POP3, sur Minitel, sur le WAP...
http://www.ifrance.com/_reloc/email.emailif
This archive was generated by hypermail 2.1.2 : 11-07-02 MET DST