Selv i det sjeldne fraværet av El Nino - som skulle gitt en kaldere
vinter - får vi enda en varm vinter, tilmed en ekstremt varm og den 16.
på rad, her i Europa, i Russland, Sibir og i store deler av USA og
Kanada, bare østlige Kanada og Grønland har hatt en nærmest normal
vinter, bortsett fra ekstremt mye vind.
I går opplevde tilmed Nordvestlandet i tillegg til torden noe hittil
ukjent om vinteren: en tornado, et sjeldent fenomen selv om sommeren.
Nå er en ny og sannsynligvis ekstrem El Nino-episode på vei. Hvilke
ektreme temperaturer og annet vi da kan vente oss er det ikke vanskelig
å gjette.
Men om alt dette blir pressa tausere og tausere, mens bortforklaringene
yngler og yngler.
Karsten Johansen
DNMI:
Sprengkulde, storm, flom og varme
Januar 2002 vil bli husket som en måned med store variasjoner værmessig
sett.
Årets første måned bød på alt fra sprengkulde på Finnmarksvidda til
nærmest vårlige temperaturer andre steder i landet. I tillegg har flom
herjet i Nordland og det har vært sterk storm på Sørvestlandet.
Innbyggerne i Kautokeino i Finnmark opplevde 40,6 minusgrader, noe som
var den kaldeste temperaturen i måneden. Den høyeste ble målt i Tafjord
i Møre og Romsdal med 16,9 plussgrader. Og ifølge meteorolog Olav
Krogsæter ved Storm Weather Center har temperaturen ligget over
normalen.
-I Nord-Norge var det svært mildt de første to ukene, med 5-6 grader
over normalen i Tromsø og Bodø. Den siste halvdelen ble imidlertid en
del kaldere, slik at totalt sett ble middeltemperaturen omkring en grad
over normalen i disse to byene, sier Olav Krogsæter.
Han forteller at det i Sør-Norge ble enda litt mildere, selv om det var
kaldt i lavlandet østafjells de første dagene av januar.
Mildest ble det på Vest- og Sørlandet med to til fire grader over
normalen.
-Også i nedbør har det vært store variasjoner. På Østlandet var det helt
tørt de to første ukene. Blindern i Oslo fikk ikke nedbør før den 14.
januar, men etter den tid har det kommet rikelig med nedbør også her,
slik at det ble 52 prosent over normalen til slutt, forteller Krogsæter.
Nordland opplevde flom og ras flere steder den 10. til 12. januar.
Glomfjord fikk hele 310 mm nedbør disse to dagene. Dette er f.eks. mer
enn det som normalt faller i Skjåk i Oppland i løpet av et helt år!
Også resten av landet fikk stort sett mer nedbør enn normalt, men langt
fra de mengdene som deler av Nordland måtte tåle.
BBC:
Friday, 1 February, 2002, 20:50 GMT
Fierce storms batter Britain
Gale force winds of over 80 miles per hour are battering western parts
of the British Isles, with more storms forecast for the weekend.
More than 90 flood warnings are in place across the country on Friday
evening, and coastal parts of Wales and northern England have already
experienced flooding.
Some homes in Barrow-on-Furness, Cumbria, were awash with at least two
feet of water while sandbags and emergency heaters were provided to
flooded homes in Angelsey.
A search and rescue team has been called out in Brighton after reports a
man had been swept off the pier and into the sea.
Roads were closed in Trearddur Bay, Dwyran and Afon Lleiniog in Wales
and 1,400 pupils at Greenhill comprehensive school in Tenby were sent
home early because of the fear of damage to the building caused by high
winds.
The extreme weather has also caused widespread disruption to road, rail
and ferry services.
The West Coast train line between London and Scotland has been closed
after power lines were damaged.
And all services on the Heathrow Express from Paddington, London, have
been cancelled after cables were brought down.
Thousands of Welsh rugby fans are stranded in Fishguard after ferries
taking them to Sunday's Six-Nations match against Ireland were disrupted
due to nine-metre waves and howling gales.
The UK's largest container port, at Felixstowe in Suffolk, has also been
closed because of high winds, although ferry services are not affected.
In Wales, a landslip disrupted rail services between Carmarthen and
Llanelli.
And in Bexley Heath, south-east London, a section of a supermarket roof
was blown off, but no-one was thought to have been injured.
In Scotland, sandbags were being placed on the streets in Perth with
levels rising on the Tay River.
Coastal flooding
Forecasters say winds will abate by Sunday but downpours could cause
flooding. The wet conditions are expected to continue into next week.
Coastal flooding could affect parts of Devon and Cornwall, and 50 flood
warnings are in place across Wales.
There are still up to 50 homes in Northern Ireland without electricity,
and power lines have been brought down in Argyll and on the Isle of
Bute.
Drivers are being asked to take extra care and, when winds are strong,
to travel only on essential journeys.
In Scotland, the Scottish Environment Protection Agency has issued a
third severe flood warning for the Teviot Water in the Borders.
Nineteen flood warnings were in force on Friday for parts of the River
Clyde in Glasgow, the Tay near Kenmore, the Lyon in Perth and Kinross,
the Liddel Water, Ettrick Water and the Nith, all in Dumfries and
Galloway.
Pete Gibbs, broadcast meteorologist at the BBC Weather Centre, said: "On
Sunday, the winds will ease down but rain is likely to continue across
southern England."
He said Scotland would be getting less extreme weather by Sunday night.
DMI:
Slutningen af januar har været mild og pollensæsonen 2002 står allerede
i fuldt flor.
I dag starter udsendelse af 'Dagens Pollental' fra Astma-Allergi
Forbundet og Danmarks Meteorologiske Institut, DMI. Det milde vintervejr
har nemlig betydet at hasselbuske og elletræer allerede er godt i gang
med blomstringen, så pollensæsonen starter igen i år en del tidligere
end normalt. Ifølge normalen, som er baseret på data fra 1977-90, ligger
sæsonen for el og hassel fra starten af marts til midt i april. Men
netop sæsonstarten for de tidlige træpollen kan svinge meget fra år til
år alt afhængigt af vintervejret - og i de senere år har det overvejende
været milde vintre og tidlig sæsonstart.
Figuren viser variationen i sæsonstart for el og hassel for København.
Det fremgår, at der er meget store variationer i sæsonstart - fra midten
af januar (1983, 1989, 1990 og 1993) til slutningen af marts (1977,
1979, 1980, 1985). Trendanalyserne viser en markant ændring i sæsonstart
fra omkring den 22. marts i 1977 til starten af februar i år 2000, dvs.
en fremrykning på ca. 7 uger.
Resultaterne fra de daglige pollenmålinger offentliggøres som 'Dagens
Pollental' og beskriver, hvor mange pollen en kubikmeter luft
gennemsnitligt indeholder i et døgn. Igennem pollensæsonen udsendes
pollental for de seks mest allergirelevante pollen; el, hassel, elm,
birk, græs og bynke.
Pollentallene udsendes dagligt til offentligheden som en service for de
mange, der lider af pollenallergi og er en hjælp, når pollenallergien
skal diagnosticeres og behandles.
Pollenallergi er udbredt i befolkningen. Blandt voksne har mindst hver
tiende høfeber på grund af pollen. Almindelige symptomer på høfeber er
kraftige nyseture og kløe i næsen, samt kløende og rindende øjne. Først
på året er det pollen fra el og hassel, der kan give allergi, mens elm
og specielt birk giver høfebersymptomer i foråret. Om sommeren skyldes
høfeber pollen fra græs og bynke.
På DMI’s hjemmeside kan man både se 'Dagens Pollental', samt i løbet af
pollensæsonen følge udviklingen i forhold til normalsæsonen for de seks
pollentyper. Gå til DMI's vejrsider <../../../../vejr/> og klik på
'Pollen-sol-ozon'.
SMHI:
Månadens väder, januari 2002
Efter en bister nyårsnatt följde en omkring två veckor lång period med
synnerligen milt väder i mellersta och norra Norrland och tämligen milt
i södra Sverige. I de norra fjälltrakterna föll stora nederbördsmängder
och i Katterjåkk sattes ett nytt svenskt dygnsrekord för januari med 104
mm. Vid månadens mitt sjönk temperaturen kraftigt i norr, medan södra
Sverige fick mycket ostadigt väder. Detta resulterade så småningom i
mycket höga vattenflöden i södra och västra Götaland. Ett av de talrika
lågtrycken åtföljdes av stormvindar, som drabbade Småland allra värst
den 28-29.
Mycket regn - lite snö
Kall nyårsnatt men hastigt mildare
Under nyårsnatten täcktes hela landet av mycket kall luft. Ett mindre
lågtryck med lätt snöfall rörde sig tidigt under nyårsdagen från
mellersta Norge mot sydost, varvid temperaturen steg mycket hastigt i
Götaland och västra Svealand. Vid Bohuskusten nådde temperaturen upp
till 7-8°. De små nederbördsmängder som föll när varmluften trängde fram
var ändå tillräckliga för att trycka ned redan snötyngda träd på
elledningarna, och i inre Halland och västra Småland var omkring 15 000
hushåll utan ström under nyårsdagen. I norra Sverige, där kalluften låg
kvar ännu något dygn, uppmättes månadens lägsta temperatur den 1 med
-42° i Nattavaara och i Vajmat söder om Jokkmokk.
Mycket milt i norr
Nästa lågtryck utifrån Atlanten tog en betydligt nordligare bana och
mild luft kom in på bred front över norra Sverige den 2. Temperaturen
steg snabbt, exempelvis i Kvikkjokk i Lappland där den gick från -32° på
förmiddagen den 2 till 4° ett dygn senare. Fram till mitten av månaden
fortsatte djupa lågtryck att röra sig österut norr om Skandinavien,
samtidigt som ett omfattande högtryck täckte Centraleuropa. Det blåste
mycket under denna period och den 3 uppmättes otroliga 79 m/s i
vindbyarna i Tarfala i Kebnekaisefjällen. I norra Norrland låg
dygnsmedeltemperaturen över noll grader under flera dagar i följd. Den
3-4 uppmättes 7° i Nikkaluokta och Kvikkjokk, medan Piteå hade högst den
10-11 med hela 9°. Dessa värden ligger dock 1-2° under rekorden, som
främst härrör från 1971.
Regnrekord samt en köldficka
Den 10-11 tog ett av dessa nordligt gående lågtryck en något sydligare
bana strax norr om Nordnorge, och en mycket stark, mild och fuktig
luftström tvingades upp över fjällen, vilket medförde ihållande
nederbörd. I Katterjåkk nära Riksgränsen uppmättes hela 104 mm den 10.
Detta är nytt svenskt rekord för ett januaridygn. Det tidigare rekordet
på 90 mm från 28 januari 1981 var också det från Katterjåkk. Då
temperaturen låg på 2-5° föll all nederbörd som regn på den 500 m ö h
belägna stationen. Den 11 föll ytterligare 46 mm regn och trots att det
75 cm tjocka snötäcket kvarhöll mycket regn skadades bland annat
malmbanan. Snötäcket sjönk ihop alltmer i Norrland och det blev till och
med barmark på en del håll vid månadens mitt. Samtidigt som det var
mycket milt i norra Norrland och även tämligen milt och grått i södra
Sverige, fanns ett område med betydligt kallare luft kvar över främst
norra Svealand. I den västliga luftström som rådde var det nämligen mest
molnfritt och svaga vindar i lä av de sydnorska fjällen. Exempelvis
noterades -24° den 10 i Särna.
Åter kallt i norr, ostadigare i söder
Omkring den 16 skedde en markant väderomläggning. I norr etablerades ett
mindre högtryck och det blev tidvis sträng kyla under resten av månaden,
medan ett flertal lågtryck rörde sig från Skottland mot södra eller
ibland mellersta Sverige. I Norrland växte eller återkom snötäcket och
till exempel i Piteå ökade det från 1 till 21 cm den 18. När den kalla
luften nått ner till södra Svealand rörde sig ett kraftigt snöväder
österut den 24, varvid Avesta uppmätte 25 mm snö i smält form.
Överfulla vattendrag, storm
Ett ännu kraftigare nederbördsområde rörde sig österut över Götaland den
26. Mest nederbörd, både i form av blötsnö och regn, uppmättes i
Havraryd i inre Halland med 43 mm. Efter att ytterligare ett par
regnväder passerat blev flödena i södra och västra Götalands vattendrag
mycket höga och stigande vid månadsskiftet. Natten till den 29 rörde sig
ett intensivt lågtryck österut över Svealand varvid Götaland drabbades
av stormvindar. På Hanö och Väderöarna uppmättes 30 m/s i medelvind. I
vindbyarna nåddes 42 m/s på Hanö och 27 m/s i Växjö. Omkring 100 000
hushåll blev utan ström, främst i Småland, och runt två miljoner
kubikmeter skog fälldes. Den 30-31 föll närmare 2 dm snö i nordöstra
Götaland, men redan natten till den 1 februari töade det mesta bort när
mycket mild luft utbredde sig norrut.
Hans Alexandersson
DNMI:
SLIK VAR FEBRUAR (nynorsk)
Middeltemperaturen i februar var godt over normalen i mesteparten av
landet. Det var ekstra varm start på månaden. Det var varmast i ytre
kystområde frå Agder til Møre. Høgaste månadstemperatur vart målt ved
Lindesnes fyr med 4,1 grader, som er 3,6 grader over normalen.
Månadsnedbøren var over normalen i store delar av landet. Dei største
nedbørmengdene kom på nokre meteorologiske stasjonar på Vestlandet,
opplyser Meteorologisk institutt (met.no).
Den normalen vi samanliknar med er perioden 1961-90.
Gjennomsnittstemperaturen i februar var på Gardermoen minus 1,2 grader
(normalen er minus 7,1), Blindern pluss 0,6 (minus 4,0), Kjevik pluss
2,9 (minus 1,8), Sola pluss 3,4 (pluss 0,6), Sauda pluss 1,3 (minus
1,7), Bergen pluss 3,1 (pluss 1,5), Værnes pluss 1,0 (minus 2,5), Bodø
minus 0,8 (minus 2,0), Langnes i Tromsø minus 3,0 (minus 3,7), Vardø
minus 4,3 (minus 5,4) og Svalbard lufthamn Longyearbyen minus 13,6
(minus 16,2).
På Gardermoen vart det i februar målt 72 mm nedbør (normalen er 49),
Blindern 58 (36), Kjevik 169 (80), Sola 141 (66), Sauda 291 (156),
Bergen 266 (152), Værnes 61 (52), Bodø 97 (64), Langnes 95 (86), Vardø
41 (41) og Svalbard lufthamn tre millimeter (normalen er 18 millimeter),
opplyser Meteorologisk institutt.
DMI:
Februar 2002
Rekordvåd, solrig og meget varm februar
Med en månedsmiddeltemperatur for landet som helhed på +4.2°C blev
februar 2002 mere end 4°C over normalen for perioden 1961-90. Månedens
højeste temperatur 13°C forekom flere steder så tidlig som den 2.
(varmeste kyndelmisse nogensinde), og månedens laveste temperatur -12°C
forekom om morgenen den 21. i Midtjylland.
I gennemsnit ud over landet faldt der hele 109 mm nedbør, eller næsten 3
gange normalnedbøren. Den tidligere nedbørrekord for februar er 92 mm
fra 1990. Mest nedbør på amtsbasis i år, 132 mm i gennemsnit (norm 43)
fik Ringkøbing Amt, mens der i Vestsjællands Amt faldt 78 mm i
gennemsnit (norm 30) som mindst.
Solen skinnede i gennemsnit ud over landet i 88 timer. Det er 17 timer,
eller 24% over normalen. Mest sol i februar i år fik Lolland med omkring
110 timer, mens der kun var lidt over 70 timer nord for Ålborg.
Landstallet af graddage, eller opvarmningsbehovet, i februar 2002 blev
kun 80% af det normale over perioden 1982-2000.
Landstal - februar 2002
Middeltemperatur 4.2°C (normal 0.0°C)
Nedbør 108 mm (normal 38 mm)
Sol 88 timer (normal 71 timer)
Udsigt for marts 2002 - statistisk set?
Med en varm februar, som i år, er der efterfølgende 45% chance for en
normal marts, 0% for en kold, og 55% chance for en varm marts. Marts er
varm, når månedsmiddeltemperaturen kommer over +3.5°C.
Næste udgave forventes klar den 3. april 2002.
______________________________________________________________________________
ifrance.com, l'email gratuit le plus complet de l'Internet !
vos emails depuis un navigateur, en POP3, sur Minitel, sur le WAP...
http://www.ifrance.com/_reloc/email.emailif
This archive was generated by hypermail 2.1.2 : 11-07-02 MET DST