Fra Aftonbladet i dag:
Muslimernas Che
Guevara
Folkstödet för
bin Ladin växer
runt om i den
islamska
världen
ISLAMABAD.
Talibanernas
motspänstighet är
obruten, när de på dag
29 utsätts för
amerikanskt
bombardemang.
Solen hettade, sanden
yrde, när en pashtunsk
ledargestalt, Qazi Hussain
Ahmad, vid grinden till sin
stora inhägnanade villa i
Palosi nära gränsen
Afghanistan-Pakistan
framför en liten skara
reportrar grep till ord av
mod och övermod,
halsstarrighet och poesi:
- Den afghanska
nationen besegrade de
brittiska styrkorna. Den
krigade tappert mot
ryssarna, som fortfarande
slickar såren. Nu har
amerikanerna prackat på
de oskyldiga afghanerna ett
krig som kommer att sluta
med att denna så kallade
supermakt går under.
I målande meningar
fortsatte han:
- Amerikanerna rör sig
på ett gungfly. De möter
sitt Waterloo.
Pashtunen skruvade
historien något. Britterna
var under 1800-talet inte
ute efter att göra
Afghanistan till en koloni,
bara till en buffert mot en
hotande tsar-rysk
expansion i Centralasien.
Sovjets ockupationsarmé
hade 1984 i praktiken
besegrat den afghanska gerillan, när amerikanska CIA ingrep
och försåg krigarna med de Stinger-missiler som de följande
åren prickade ner varje hotande stridshelikopter och
torpederade ryssarnas stridsmoral.
Sonen har stupat i Afghanistan
Men Ahmad hade ändå en poäng. De amerikanska
bombningarna har inte nått sitt första syfte: att störta den
råa
talibanregimen.
Tvärtom växer stödet för talibanerna.
- När en taliban stupar vet han att han bakom sig har en
vän
som fortsätter att springa framåt. Han är inte ängslig för
att
mista livet. Han vet att han hamnar i himlen, säger
talibanernas
informationsminister.
Hidayat Ullah berättade vad som hände när han fick tillbaka
sin stupade son Saifis kropp:
- Jag hade i åratals dragits med problem med hjärtat. Nu
när Safi var martyr kände jag, att jag hastigt blev friskare.
Jag
behöver ingen medicin längre.
Militära experter tvivlar på att det senare i kriget kommer
att räcka med brittiska och amerikanska kommandosoldater.
För att bryta dödläget behövs traditionella infanterister i
tusental. Även om dessa vinner kriget kommer talibanerna att
fortsätta kriga från bergen.
Krigföringen ska betraktas ur två perspektiv:
S Tiden och världsopinionens brist på tålamod. Krig
ska numera vinnas genast. Det tog 1991 för
FN-alliansen 100 dagar att besegra Irak och befria
Kuwait. Det uppfattades som en evighet. Det tog 1999
för Nato 78 dagar att bryta den tjurnackade serben
Milosevic och återskänka Kosovo till dess albanska
majoritet. Bombningarna av talibanernas ställningar i
Afghanistan har bara pågått en månad.
Talibanerna har vunnit propagandakriget
S Geografin. Afghanistan till ytan är fyra gånger
större än Vietnam och 60 gånger större än Kosovo.
Talibanerna saknar flygvapen, deras stridsvagnar är
ryska reliker och de slåss i huvudsak med
granatkastare, raketgevär och automatkarbiner. De har
tre gånger så många soldater som Nordalliansen.
Talibanerna redan vunnit propagandakriget. Den islamska
världen står bakom dem. I inget land finns folklager som ser
ett samband mellan de amerikanska krigshandlingarna och
dåden i New York och Washington den 11 september och
jakten på terroristerna.
Tvärtom. Pakistans ledande tidning Dawn konstaterade i
går: "Om en popularitetstävling hålls över hela världen
skulle
listan med bred marginal toppas av ingen annan än Usama bin
Ladin."
bin Ladin har skaffat sig Che Guevara-status.
Staffan Heimerson
Islamabad
This archive was generated by hypermail 2.1.2 : 11-07-02 MET DST