Angrep på en viss form for "feminisme"

Karsten Vedel Johansen (kvjohans@online.no)
Tue, 24 Aug 1999 20:48:17 +0200 (MET DST)

Følgende er sakset fra internett-Aftonbladet. Det er skrevet av et kvinnelig
medlem av det svenske moderate samlingsparti (= Høyre), men jeg må faktisk i
denne sak si meg enig med en en politisk representant for folk jeg ellers er
helt uenig med. Innlegget tar opp et eksempel på et meget sentralt problem i
dagens såkalte "debatt" i offentligheten, nemlig at de fleste "standpunkter"
som der lanseres innebærer varierende former for halsbrekkende
fordomsfullhet og ren dumskap, noe tabloidpressen selvfølgelig elsker og
selv ivrig bidrar sterkt til. Det meste av "samtalen" i dagens "samfunn" kan
man finne glimrende belyst i Sandemoses "En flyktning krysser sitt spor".
Denne "samtalen" består av utsagn som hovedsakelig er enten forsøk på å mele
sin kake hos makthaverne og/eller skjulte trusler mot personer og grupper
man vil tillivs i kampen for å "lykkes". Det er slikt som karakteriserer den
prosess som er blitt kalt fascisering av samfunnet. Denne prosess skapes av
kapitalismens utvikling, den uhyre omfordeling av makt og ressurser til
fordel for et forsvinnende mindretall av svimlende rike med en uhyggelig
voksende makt. Å pålegge selve det mannlige kjønn skylda for all vold som
begås av menn er en form for fascisme, like mye som det er det å gi alle
pakistanere skylda for at noen få er kriminelle, eller alle serbere for at
noen få begår uhyrlige krigsforbrytelser i deres navn.

Vh. Karsten Johansen

Det liknar rasism
Min KU-anmälan av jämställdhetsminister
Margareta Winberg gällde hennes famösa
uttalande om sambandet mellan mansrollen och mäns
kriminalitet: ”Män begår brott och fokus måste naturligtvis
sättas på det kön som bär skulden”.
Nu undrar Carin Holmberg och Goldina Smirthwaite vem
jag menar man ska fokusera på om inte på männen när man
diskuterar män som våldtar kvinnor (Aftonbladet Debatt 14
augusti). Deras inlägg bygger på den märkliga uppfattningen
att det mesta som anses ”manligt” är till skada och i
förlängningen leder till övergrepp mot kvinnor. Jag delar inte
den uppfattningen.

Att som Winberg ställa upp en generell norm enligt vilken
varje person som tillhör det manliga könet är ansvarig för de
kriminella handlingar som vissa män begår är för mig lika
främmande som att skuldbelägga en hel folkgrupp därför att
vissa personer inom gruppen exempelvis begår brott. Ett
sådant kategoriskt fördömande och missaktande av ett folk är
för övrigt brottsligt (hets mot folkgrupp) och uttryck för
rasism.
Sedd från straffrättslig synpunkt står det tänkande som
Winberg och artikelförfattarna ger uttryck för i direkt strid mot
de principer som det svenska straffsystemet i likhet med alla
civiliserade staters straffordning bygger på.
Min KU-anmälan tog fasta på det konstitutionella och ska
framförallt ses mot bakgrund av regeringsformens
programstadganade om jämställdhet mellan könen.

Det handlar om en av demokratins mest grundläggande och
centrala värderingar, nämligen varje individs rätt till
likabehandling och till lika respekt. Jag vill dessutom påstå att
ingen grund kan vara starkare än denna som utgångspunkt för
arbetet att åstadkomma jämställdhet mellan könen. Föråldrat
könsrollstänkande grundar sig ofta på ett kollektivistiskt
synsätt. Såväl jämställdhet generellt som förebyggande arbete
avseende våld mot kvinnor måste fokusera på den enskilde
individen och dennes ansvar.

Övergrepp ska inte kunna ursäktas med
hänvisning till samhället eller till en viss
manlig struktur.

Beatrice Ask