New Labour følger opp med mer newspeak, slik vi kjenner det allerede.
Ufrihet pakket inn som frihet, innsparinger pakket inn som "reformer", "ny
teknikk", "ny pedagogikk" osv. Fordumming og barbarisering av samfunnet
pakket inn som "modernisering". Nyfattigdom pakket inn som "omstilling".
Totalitarisme pakket inn som "åpenhet" og "valgfrihet" - mellom 19 varianter
av pest og 27 av kolera. "57 channels and nothing on".
Karsten Johansen
http://www.aftonbladet.se/kultur/0103/07/pilger.html
Sista striden för BBC?
JOHN PILGER skriver om hotet mot public service i Storbritannien i förra
veckan
I förra veckan ordnade British Campaign for Press and Broadcasting Freedom
(Den brittiska kampanjen för frihet inom press, radio och tv) en konferens i
London om ett hot mot fria medier som få människor hört talas om. Syftet var
att varna allmänheten, inte bara i Storbritannien utan i hela Europa, för
den brittiska regeringens nya mediepolitiska förslag, som lagts fram i ett
dokument med titeln A New Future for Communications (En ny framtid för
kommunikationer). Detta dokument presenterades i december på följande sätt:
”De regler som gäller för alla brittiska medie- och kommunikationsföretag
ska moderniseras radikalt för att säkerställa att medborgare, konsumenter
och medieindustrin tillsammans blir vinnare i den nya
kommunikationsrevolutionen.” Det är ett briljant uttalande helt i New
Labours anda. Nästan vartenda ord är fullständigt osant. Ny lagstiftning ska
skyndas igenom parlamentet i höst, lagstiftning som kommer att påbörja
omdaningen av det brittiska medielandskapet i enlighet med den
ultrakommersiella amerikanska modellen, där medierna sedan länge upphört att
vara fria. Och så som det blir i Storbritannien, säger man, kommer det också
att bli i övriga EU.
När filmmusikens BBC kommer att tvingas konkurrera med oerhört starka
kommersiella intressen, och därmed ”skapas för första gången”, säger
regeringen, ”rättvisa konkurrensvillkor inom den brittiska medieindustrin”.
Stephen Barnett vid University of Westminster uttrycker det så här: ”Lika
säkert som natt följer på dag skulle följden bli att BBC:s folkliga
tittarunderlag systematiskt urholkades till dess att företaget blev ett
public service-medium av amerikansk modell, som ingen tittar på. När det
sker försvinner också licensmedlen, och BBC dör. Det är inte svårt att skapa
rättvisa konkurrensvillkor om man inte bryr sig om att ena parten saknar
möjlighet att konkurrera.” Allmänheten och parlamentets ledamöter fick bara
två månader på sig - inklusive julhelgen - för att informera sig om och
svara på regeringens vitbok. Regeringen är uppenbarligen orolig för att ett
väl underbyggt svar kommer att avslöja vad ”moderniseras radikalt”
egentligen betyder: en plan för att överlämna public service till starka
privata intressen, till stor del amerikanska. Financial Times skrev nyligen
om regeringens ”förordande av att alla regleringar inom media ska
avskaffas”; och det är det som är målet. I en artikel i Observer drog den
amerikanske skribenten Greg Palast ihop alla trådar: från Blairs
knähundsroll i samband med bombningarna av Bagdad till hans förordande på
Washingtons order av GATS (General Agreement on Trade in Services - allmänna
avtalet om handel med tjänster, uppföljaren till GATT), som kommer att
legalisera privatiseringen av Europas sjukvårds- och utbildningssystem och
”slå sönder alla EU:s handelsregleringar, inklusive restriktioner för
amerikanska filmer och tv-program”. Som Palast förklarade är Rupert Murdochs
”medierådgivare”, dr Irwin Stelzer, kolumnist i Sunday Times, också
rådgivare till president Bush. När Blair nu tycks vara garanterad en andra
regeringsperiod måste Rupert Murdoch känna att han närmar sig det segerrika
slutet på sin långa kampanj för att ”öppna upp” den brittiska televisionen,
som ska användas som språngbräda ut i Europa.
Och det gör han, såvida inte tv-journalister runtom i Europa vaknar upp och
börjar tänka över framtiden för sitt yrke och den ännu pågående 300 år långa
kampen för fri journalistik. Genom falska antaganden, tendentiösa källor och
ett språkbruk som uppfattas som ”objektivt”, har journalister framställt
statens marknadsliberala politik som ekonomiskt nödvändig - i stället för
att avslöja den som en girig ideologi. I Storbritannien har privatiseringen,
en del skulle säga stölden, av offentliga tjänster som elektricitet, vatten,
telekommunikationer, kollektivtrafik och nu, på smygvägar, utbildning och
sjukvård, till stor del kunnat genomdrivas tack vare mediernas
samarbetsvilja. Den stora lögnen på Thatchers tid, att vi alla skulle bli
aktieägare, granskades aldrig på allvar av dem vars jobb det är att ta reda
på sanningen. Därför förstördes godtyckligt den brittiska kolindustrin, på
samma sätt som en av världens säkraste järnvägar förstördes. Den
lagstiftning som slutligen ska föra upp public service på samma lista är
också den ett resultat av det långvariga samarbetet mellan näringslivet och
journalistiken. Till exempel har det oupphörliga hypandet av teknologiska
framsteg som påstås ge alla människor ”frihet och makt” maskerat det faktum
att det mesta av cyberrymden har tagits över av multinationella företag som
ett verktyg för vad medierna fortfarande kallar frihandel - precis som
George Bush fortfarande kallas den fria världens ledare.
Om man läser mellan jargongens rader innebär New Labours förslag en varning:
för första gången sedan tv började sändas i Europa kommer ny lagstiftning
att avskaffa det universella kravet på att tv ska produceras i allmänhetens
tjänst. Samtidigt ska kommersialismen släppas helt lös och tv-mediets
kvalitet kommer att rasa ihop till amerikansk nivå.
De brittiska medierna ska stå under överinseende av något som kallas Office
of Communications, OFCOM, en organisation som kommer att stå helt utanför
demokratisk kontroll. OFCOM ska ansvara för allt från mobiltelefoner till
television och dess huvudsakliga uppgift blir att slutgiltigt göra radio och
tv till varor som köps och säljs. BBC kommer att underordnas konkurrenslagen
och tvingas till samgåenden för att överleva. Innan han ger sitt godkännande
ska kulturministern bedöma hur det nya BBC:s tjänster ”påverkar marknaden”.
Murdoch och de andra gudfäderna inom pressen kommer att kontrollera allt mer
av de elektroniska medierna. En snedvriden marknad växer fram och mångfalden
far all världens väg.
Förslagen innehåller en hel del teknononsens om den digitala revolutionen.
Detta har ingenting att göra med god tv-produktion. Människor hyser inte
vördnad för datorer. Till skillnad från hur det är i USA stödjer människor i
Storbritannien fortfarande den rådande mångfalden inom brittisk television,
som kanske är den bästa i världen. Vad digital-tv utlovar är möjligheten att
välja mellan olika elektroniska shoppingcentra. Långt innan det brittiska
labourpartiet gick samman med de konservativa brukade det publicera noggrant
genomtänkta diskussionsunderlag om mediepolitik. Ofta hänvisade dessa
dokument till ett enkelt, uppfinningsrikt, statsunderstött system i Sverige.
Det rörde sig om ett system för bidrag till alternativa publikationer och
tidningar och tidskrifter som inte kunde överleva bara på annonsintäkter.
Det fungerade - och fungerar fortfarande, trots att blairismen vunnit insteg
också i Sverige. När den ekonomiska makten till följd av ”globaliseringen”
växer sig stadigt starkare är européerna mer än någonsin i behov av medier
som speglar samhällets komplexitet, som rapporterar om människor utifrån
andra kriterier än deras användbarhet för västvärldens ekonomiska intressen,
och dess framväxande militarism. Vissa friheter kan gå förlorade utan att
någon märker det förrän det är för sent. Detta är en av dem. John Pilger
Översättning: Tor Wennerberg
This archive was generated by hypermail 2b29 : Wed Mar 07 2001 - 17:06:26 MET