"Arbeit-macht-frei"-"samfunnet" har sin pris. Den kan selvfølgelig også
gjøres opp i penger, men det spørs om vi egentlig blir noe klokere av det.
Hvis motivasjonen for å minske rotteracet etter penger blir: å spare penger,
er det liksom et eller annet som ikke stemmer?
Men det spørs om det lenger finnes mange nok som behersker et språk som
setter dem i stand til å begripe det...
Det er ikke sikkert at kapitalismens sammenbrudd blir slik marxistene har
trodd.
Det eneste som er sikkert er at det kommer.
Karsten Johansen
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,29652,00.html
Stressnotan: 70 miljarder ... men ingen vet hur många som blir knäckta av
pressat tempo Den ökande stressen håller på att slita ut svenskarna - och
Sverige. Aftonbladet har granskat samhällets kostnader för den nya
folksjukdomen. Prislappen: 70 miljarder kronor om året. - Och det är nog
lågt räknat, säger stressforskaren Bengt Arnetz. Larmrapporterna kommer allt
tätare. Och statistiken talar sitt tydliga språk: Stressen fortsätter att
öka. Riksförsäkringsverkets siffror visar att det totala antalet sjukskrivna
svenskar har ökat från cirka 150 000 hösten 1995 till omkring 250 000 förra
hösten. Forskare brukar räkna med att 20-30 procent av dessa fall är
orsakade av stress.
Lång tid av nedsatt produktivitet Enligt Saf kostar den totala sjukfrånvaron
samhället 100 miljarder kronor om året. Det skulle innebära att prislappen
på stress är 20-30 miljarder. - Men det är säkert en underskattning. Innan
det går så långt som till sjukskrivning har man ju en lång tid av nedsatt
produktivitet, säger Eric Jannerfeldt, medicinsk rådgivare på Saf. Sådana
faktorer har professor Bengt Arnetz räknat in när han har kommit fram till
sina 70 miljarder.
Får stöd av FN- organet ILO Om du stressar på jobbet blir du mindre kreativ,
ovillig till att förändra ditt arbetssätt och bidrar till sämre kvalitet på
produkter och tjänster. - Det här är väldigt svårt att mäta. Det handlar om
uppskattningar, säger Bengt Arnetz. Men han får stöd för sina beräkningar
från FN-organet ILO (International Labour Office) som granskat vad stress
och mental ohälsa kostar i EU-länderna. I genomsnitt handlar det om 3-4
procent av landets BNP. 3,5 procent av Sveriges BNP för år 1999 är nästan
exakt 70 miljarder. Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi, har lyckats
göra de indirekta kostnaderna tydligare.
Förebyggande insatser småsmulor Hon har undersökt vad enskilda företag kan
förlora i pengar på att personalen är är alltför stressad. Ett exempel,
hämtat ur verkligheten, handlar om en sönderstressad mellanchef på ett stort
svenskt företag, med en budget på 100 miljoner kronor att ansvara för. - Den
stora kostnaden var inte sjukfrånvaron, utan att han inte orkade ta tag i
saker och fattade en hel del felaktiga beslut under sista året på jobbet,
säger hon. Det kostade företaget mellan tre och fyra miljoner kronor - före
tjänstemannens sjukskrivning. - Förebyggande insatser kostar småsmulor
jämfört med de här beloppen, säger Lennart Levi, professor emeritus på
Avdelningen för stressforskning på Karolinska institutet i Stockholm. Det
budskapet försöker han nu sprida i Europa. Lennart Levi har nämligen på
uppdrag av EU räknat ut vad stressen sammanlagt kostar de 15
medlemsländerna. Siffran blev 2 000 miljarder kronor. Och det är lågt
räknat, hävdar han.
This archive was generated by hypermail 2b29 : Thu Feb 08 2001 - 18:33:34 MET