Re: kampen om ideologin
Paul Bernhard Hegge (p.b.hegge@hfstud.uio.no)
Mon, 15 Mar 1999 13:59:51 +0100
At 09:39 15.03.99 +0100, Paul Brosche wrote:
>Social bakgrund och högre utbildning i Sverige.
>
>Med dagens Dagens Nyheter (15/3-99) medföljer en bilaga med
>en presentation av de flesta universitet och högskolor i
>Sverige. Jag har gjort nedanstående sammanställning.
>
>På 19 mindre skolor ute i landet, från Umeå i norr, till
>Kristianstad i söder:
>Social bakgrund: Högre tjänstemän 25%
> Mellan-lägre tjänstemän 41 %
> Lantbrukare-företagare 10%
> Arbetare 24%
>(dvs 25-41-10-24, se nedan)
>Den höga andelen studenter från arbetarhem på dessa mindre skolor, beror i
1:a hand på att
>dessa skolor rekryterar sina sina studenter från närområdet. Dvs geografiska
>skäl är avgörande. Tror jag.
>
>Sedan har vi 9 skolor som intar en särställning:
>
>1.Handelshögskolan i Stockholm. %-siffrorna är 60-28-3-5.
>Här utbildas kort sagt blivande direktörer, och deras påhejare.
>Och motsvarande skolor finns i alla OECD-länder.
>
>2. Karolinska, läkarutb. %-siffror 43-37-6-14
> Stockholms univ 43-37-6-13
> Tek hög, i Stockhom 41-40-6-13
> Lärarhögskolan i Stockholm 29-44-7-10
>4. Göteborg 34-39-6-20
> Chalmers, tek hög 34-41-8-17
>5. Lund 36-39-9-16
>6. Uppsala 38-38-8-16
>
>Siffror för handelshögskolan i Göteborg saknas.
>
>Min kommentar till detta är,
>att det är naturligtvis bra att Tidningen Klassekampen tar upp kritik
>av borgerlig ideologi i tidningen,och kritik gentemot övrig massmedia,
> och att Marx tar upp var mervärde produceras.
>Men är inte ideologiproduktionen i den borgerliga utbildningsapparaten
>också viktig att ta upp?
>Stockholm är helt klart den stad i Sverige, där klass-skillnaderna har
>kommit längst. Invandrarförorter å ena sidan och Danderyd-
>Lidingö å andra sidan.
>
>Med vänlig hälsning,
>Paul Brosché
>Värmland 15/3 1999
Litt kommentar her:
Er borgerskapet i Sverige utrydda? Er det ingen som har
borgerlig-kapitalistisk bakgrunn? Er det kommunisme i Sverige?....Ellers
anser jeg klasse-begrepet til å være temmelig komplekst og nyansert i
sosiologisk forstand. Hvem er arbeidere - f eks de som skaper merverdi?
Kriteriene blir viktige - særlig hensikten med defineringa. Ikke minst i et
kjønnsperspektiv. Se f eks dagens KK, der JonM blir bemerket for bruk av
ordet "Abbonementskampanja" - med a istedenfor e som endelse. Men Hr. Red.
har rett:
"Kampanje" er utledet av "Campana" (med strek over n) som er ho-kjønnsord
på spansk. Dette ordet dekker veldig mye mer og inngår i langt flere
sammenhenger på spansk enn på norsk, særlig innenfor skipsfart/sjøliv.
Eks: en ..slette, reise, på tokt, reisning for et bestemt formål. Dessuten
er det mye spansk blod i Ola Dunk når den er glad og i godt humør, men også
når den er sint...
Ærbødigst
Paul