Marx obearbetade tredje band av Kapitalet.
Marx metod och kriser,
Robert Brenner,1998,
Det är i tredje bandet av Kapitalet, som Marx försöker
sig på att kombinera, sin i 1:a bandet bevisade teori om
mervärdet, med kredit, överkapacitet (=minskad benägenhet att
investera), efterfrågan eller problemet med att alla tillverkade varor, måste säljas, om kapitalisten ska få ut mervärdet eller vinsten.
I 1:a bandet antar Marx att alla varor blir sålda. Marx metod att
göra antaganden eller abstrahera finns bland annat presenterad i
AKP:s broschyr om Marxistisk filosofi, 1996 sid. 31.
I den filosofiska litteraturen om Marx metod kallas även för
windows-teorin/metoden. Dvs. att man kan se verkligheten från olika vinklar. Böcker finns av Bertell Ollman och Darvid Harvey.
Så vitt jag kan förstå, så var Marx tvungen att göra flera antaganden för att bevisa mervärdeteorin, och att han då även skapade en rad nya ekonomiska begrepp, dvs. i 1:a bandet av Kapitalet.
Men i tredje bandet av kapitalet, skulle Marx gå ifrån flera av sina antaganden.
Samma problem har Marx jobbat med i Grundrisse 1857-58
och i teorier om Mervärdet 1861-63. Men han redovisar inte alltid när han har gjort antaganden och när han bortser ifrån dom
och så att säga tar upp hela verkligheten, dvs. det som han kallar
hur kapitalismen framträder, hur det är på ytan, med konkurrens
och överkapacitet, och dessutom växlingar i värdet på olika valutor.
Efter att Robert Brenner skrev sitt häfte om Turbulensen i
i den globala ekonomin, i New left review 229, 1998, så har det
blivit en omfattande debatt där några tycker att Brenner har
övergivit mervärdeteorin (med i princip liknande argument,
som användes emot Baran och Sweezy:s Monopolkapital, 1966).
Jag tror att det var så att Marx i första hand prioriterade
att bevisa mervärdeteorin, och det som tas upp i 1:a bandet av
kapitalet. Upphävandet av mervärdeproduktionen eller den privata äganderätten,var det som Marx var allra mest engagerad i. Och från 1860-talet blev han alltmer intresserad av hur man
skulle organisera arbetarklassen, för att kunna upphäva
kapitalismen. Och då kunde han ju inte börja med att konkurrensen och överkapacitet var det viktigaste. Det var ju bra ett tecken på eller symtom på att arbetarklassen var exploaterad eller mervärdeproducerande.
Brenner som i sitt häfte tar upp bland annat:
tillväxten i världshandeln,
statliga utgifter, och skuldproblematiken,
produktivitetstillväxt, och nedgång, och uppgång igen
värdepappers ekonomin,
real löne tillväxt, och minskande reallöner i USA,
profitkvoter eller "kapitalavkastning"
BNP-tillväxt,
capital stock dvs. tillväxt i tillgångar,
valutaväxlingar,( framför allt hur USA, ändra valutavillkoren i
mitten på 1980-talet= the Plaza Accord 1985)
och införandet av balanserade budgetar, dvs. ingen underskott
i budgeten inom den offentliga sektorn) Vilket gäller för kommuner, landsting och staten i Sverige. Brenner tar upp motsvarande om USA.
och lite annat.
Allt detta är enligt min mening ett sätt att popularisera
tredje bandet av kapitalet.
Nu finns det dock, så kallade Radikals ( som i USA omfattar både reformister och revolutionärer) som bara tar upp,
någon av Brenners orsaker ( t ex för höga löner) som orsak
till kapitalismens problem. Eller om vi får kontroll på alla valutor
så avtar eller så löser sig kriserna. Dvs. en ny Kautsky-Hilferding
tes: ju fler karteller vi får, desto mer avtar kriserna i ekonomin,
det Lenin kallar för Ultraimperialismen.
Dessa Radikals bortser alltså helt från mervärdeproduktionen och exploateringen av arbetarklassen, och vill förlägga alla
orsaker till kriser utanför produktionen. Medans Marx menade
att det fanns flera orsaker till kriser. Där den grundläggande
var arbetarklassens begränsade konsumtionsförmåga.
För att vara extra tydlig är det väl bäst att jag också skriver, att
det är naturligtvis av intresse att bryta ut en eller några av
Brenners orsaker till Turbulensen, och precis som Marx
bortse från vissa orsaker.(Detta sätt att analysera går tillbaka
till William Petty på 1600-talet i England, och till Newton) Jag tror detta är ett viktigt sätt att föra debatten viktigare. Och som Joakim Israel
i Sverige, som har diskuterat värderingar inom vetenskapen,
så betonar han att man ska redovisa sina värderingar öppet, och det är detta som
Marx många gånger gör: han redovisar öppet sina antaganden.
Det borde vara en högre medvetenhet om detta, då skulle vi
kunna förstå varandra bättre. Och förstå Marx bättre.
Med hälsningar,
Paul Brosché,
Paul i Kil
1999-11-29
This archive was generated by hypermail 2b29 : Thu Jan 13 2000 - 15:17:43 MET